tag:blogger.com,1999:blog-74506165974708688362024-02-03T02:33:18.588+05:30ഉണ്ണിമാങ്ങാക്കഥകൾപൊഹ..പൊഹ..ശുദ്ധ പൊഹ!!!unnimayahttp://www.blogger.com/profile/11655501119418322299noreply@blogger.comBlogger11125tag:blogger.com,1999:blog-7450616597470868836.post-79420043848052296682015-10-24T12:32:00.005+05:302015-10-24T12:32:28.767+05:30കറ<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 23px; margin-bottom: 10px;">
<b><span lang="ML" style="color: #c00000; font-family: Meera; font-size: 18pt;">ആ</span></b><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">റു മാസങ്ങൾക്കു മുമ്പാണു കാലുകൾക്കിടയിലെ നീർച്ചാൽ വീണയ്ക്കാദ്യമായി ചുവന്ന നിറത്തെ കാണിച്ചു കൊടുക്കുന്നത്. കറുപ്പോടടുത്ത</span><span style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">,</span><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;"> </span></span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">കറുത്ത കട്ടകളായ് വന്ന ചുവപ്പ്. രക്തത്തിന്റെ പാപഭയങ്ങളുണർത്തുന്ന പതിഞ്ഞ ഗന്ധം അവളെ ഛർദ്ദിപ്പിച്ചു</span><span style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">,</span><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;"> </span></span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">ഒറ്റയ്ക്ക് കിടക്കാൻ കൂട്ടുവന്ന പായേം തലയണയെയും കണ്ണീരിൽ മുക്കി</span><span style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">,</span><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;"> </span></span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">കൊണ്ടു വന്ന കപ്പപ്പഴം മുഴുവനായി അവളുടെ വായിൽ കുത്തിത്തിരുകുന്നതിനിടെ പെങ്കൊച്ചുങ്ങൾ വലുതാകുമെന്നും പണ്ടങ്ങളൊക്കെ ഒരുക്കി തുടങ്ങണമെന്നും അമ്മയെ ഓർമ്മിപ്പിച്ചുകൊണ്ടിരുന്ന അച്ഛമ്മയോട് കാച്ചിയ പാലിന്റെ ഗന്ധശിഷ്ടമില്ലാത്തതിനാൽ സിനിമകൾ പരിചിതമാക്കിയ ആദ്യരാത്രി തനിക്കുണ്ടാകില്ലെന്ന് ഉറക്കെ പ്രഖ്യാപിച്ച് പരിഹാസ്യയാക്കി. അറിയാത്ത കാര്യങ്ങളെ പറ്റി അഭിപ്രായം പറയരുതെന്ന് പറഞ്ഞ് അമ്മ അപ്പോൾ നുള്ളിയത് പെട്ടെന്ന്</span><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;"> </span></span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">വ</span><span style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">ള<span lang="ML">രുന്ന പെങ്കൊച്ചിന്റെ ഇടത്തേ ചന്തിയിലായിരുന്നു.</span></span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 23px; margin-bottom: 10px;">
<span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">കാലം ആ ചുവന്ന നീർസഞ്ചിയെ രണ്ടാമതും പൊട്ടിച്ചപ്പോൾ വീണയ്ക്കാദ്യം മനസ്സിൽ വന്നത് ഇടതുചന്തി അന്നറിഞ്ഞ ആ നീറ്റൽ തന്നെയായിരുന്നു. പിന്നെയത് പടർന്ന് അടിവയറ്റിലേക്ക്. ആറാംക്ലാസിലെ അവസാനത്തെ പരീക്ഷ</span><span style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">,</span><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;"> </span></span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">കണക്ക് പരീക്ഷ. പതിമൂന്നിന്റെ വർഗ്ഗമറിയാൻ കാല്വിടവിലെ നീർപ്പാടം അതുവരേയും വർഗ്ഗബോധം വളർത്താത്ത വിജിഷ പിറകിലിരുന്ന് കുത്തിയപ്പോൾ അടിവയറിനെ കയ്യിൽ താങ്ങി വീണ ആകാശത്ത് ദീർഘ-സമചതുരങ്ങളെയും ത്രികോണങ്ങളെയും കണ്ടു.</span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">പരീക്ഷ ഒഴിഞ്ഞിറങ്ങിയപ്പോൾ പക്ഷേ മനസ്സ് നിറഞ്ഞിരുന്നു. അവധി ആരംഭിച്ചിരിക്കുന്നു! വേനലവധി കൊടി കയറുന്നത് മാടൻ നടയിലെ ഉത്സവത്തോടെയാണു. തെരണ്ട കാരണം അമ്പലത്തിൽ കേറാൻ</span><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;"> </span></span><span style="font-family: Kartika, serif; font-size: 13pt;"> </span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">പറ്റില്ലെന്ന് രാവിലേംകൂടെ അമ്മ കട്ടായം പറഞ്ഞു. ആർക്ക് കേറണം</span><span style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">?</span><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;"> </span></span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">പറമ്പാണു ലക്ഷ്യം. കണ്ണെത്താത്ത ദൂരം മണലു വിരിച്ച പറമ്പ്! ഓരങ്ങളിലെ ചെറുകച്ചവടങ്ങൾ. അവിടുന്ന് വാങ്ങിയ സാമഗ്രികളുമായി പറമ്പ് നിറഞ്ഞ് നടക്കുന്ന മനുഷ്യര്. രാത്രി ഇന്നെന്താണു</span><span style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">?</span><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;"> </span></span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">സിനിമാറ്റിക് ഡാൻസോ കഥകളിയോ</span><span style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">?</span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">ചിന്തിച്ചുല്ലസിച്ച് വീട്ടിലെത്തിയപ്പോൾ കണ്ടത് മുറ്റത്ത് നിന്ന് തുള്ളുന്ന അച്ഛനെയാണു.</span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;">“</span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">അനുഭവത്തീന്നും പഠിക്കരുത് നായിന്റെ മോളേ</span><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;">…</span><span style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">!</span><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;"> </span></span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">നിന്റെ തള്ള പറഞ്ഞ് നീ അറിഞ്ഞെന്ന് എനിക്കും പ്രതീക്ഷയില്ല. എന്നാലും കണിയാൻ നോക്കിപ്പറഞ്ഞു നാട്ടുകാരറിഞ്ഞത് തന്ന നിന്റെ അപ്പൂവൻ എങ്ങനെ മരിച്ചെന്ന്! പണിപ്പൊരേട നേരെ അല്ലാതെ നിന്റെ അമ്മൂമ്മക്കെഴവിക്ക് തീണ്ടാരിത്തുണി വിരിക്കാൻ ഒക്കൂല്ലാർന്നല്ല! നാഗങ്ങളെ കലിപ്പിച്ച് വെഷം തീണ്ടി നൊരഞ്ഞു മരിക്കേണ്ട ഗതിയാണല്ല ശിവനേ അങ്ങോർക്ക് വന്നത്! നിന്നോട് ഒടുവിലായിട്ട് പറയേണു. പെണ്ണിനെ നെലയ്ക്ക് നിർത്തണം. വൃത്തീം ശുദ്ദീം പഠിപ്പിക്കണം. ദെവസോം വെളക്ക് വെക്കണ വീടാണു. അതോർമ്മ വേണം.</span><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;">”</span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">മൂന്ന് തലമുറ മുമ്പുള്ളോരെ പറയിക്കാനുംമാത്രം അമ്മ എന്ത് ചെയ്തെന്ന് വീണയ്ക്കധികം ആലോചിക്കേണ്ടി വന്നില്ല. അച്ഛൻ നിലത്ത് രണ്ട് ചവുട്ടൂട ചവുട്ടി ബീഡീം കത്തിച്ച് പുറത്തിറങ്ങിയ നിമിഷം അമ്മ അവളെ വലിച്ചകത്ത് കേറ്റി വെറുംകൈ കൊണ്ടും കിട്ടിയതൊക്കെക്കൊണ്ടും പൊതിരെ തല്ലി.</span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">ശരിയാണു. വീട് മുഴുവൻ കേറിയിറങ്ങി കറയാക്കരുതെന്ന് അമ്മ രാത്രി തന്നെ അവളോട് പറഞ്ഞതാണു. പരീക്ഷയ്ക്ക് പഠിക്കുമ്പോൾ ഇരിപ്പുറയ്ക്കാത്തത് പക്ഷേ ശീലമായിപ്പോയി. രാത്രിക്ക് വെച്ച പാഡ് രാവിലെ സ്ഥാനം മാറിക്കാണണം. പതിനഞ്ച് വരെയുള്ള വർഗ്ഗം പഠിച്ചത് ഒന്നെഴുതിനോക്കാനാണു അച്ഛന്റെ കസേരയിൽ ഒന്നിരുന്നത്. ഓരോ വർഗ്ഗങ്ങൾക്കും നീക്കിയിരുപ്പായി തുള്ളികളുറയുന്നത് അറിയുന്നുണ്ടായ്ഇരുന്നു. എന്നാലും അവ മൂന്ന് മറ വസ്ത്രങ്ങളും താണ്ടി കസേരയിലലിയുമെന്ന് കണക്ക് പരീക്ഷ തലയിൽ നിറഞ്ഞ പതിനൊന്ന് വയസ്സ് വിചാരിച്ചു കാണില്ല.</span><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;"> </span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">കസേര അമ്മ തന്നെ കഴുകിയിട്ടുണ്ടായിരുന്നു. ഉണക്കാൻ വെയിലിനു കീഴെ ഒറ്റയ്ക്ക് നിർത്തിയ കസേരയെ കണ്ടപ്പോൾ വീണയ്ക്ക് നൊന്തു. കുറ്റബോധം പോലൊന്ന് അപ്പോൾ ഇറ്റുവീണു.</span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;">“</span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">വൃത്തിയില്ലാത്ത ജന്തൂ ഇതൊക്കേങ്കിലും സമയത്ത് കഴുക്.</span><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;">”</span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">മുഷിഞ്ഞതൊക്കെയും മുന്നിലേക്കിട്ട് അറപ്പോടെ അമ്മ.</span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;">“</span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">ഇനീപ്പൊ സമയമില്ലല്ല അമ്മാ പറമ്പിനു പോയിട്ട് വന്നിട്ട്..</span><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;">”</span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;">“</span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">എന്തരു പെണ്ണേ നീ ഇങ്ങനെ</span><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;">…”</span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">അമ്മ തലയ്ക്ക് കൈവെച്ച് കുന്തിച്ചിരുന്നു.</span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;">“</span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">മക്കളേ ഇങ്ങനൊക്കെ ആവുമ്പ അങ്ങനെ ഇങ്ങനേന്നും എറങ്ങി നടന്നൂട. നല്ലതല്ല. പ്രത്യേകിച്ച് ദൈവകാര്യങ്ങളിൽ. ഇന്ന് രണ്ടല്ലേ ആയുള്ളൂ. പറമ്പിലു പോവണ്ട.</span><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;">”</span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;">“</span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">അമ്മ എന്ത് രാവിലെ പറയാത്ത</span><span style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">?</span><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;">”</span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">അവൾക്ക് തൊണ്ട ഇടറുന്നുണ്ടായിരുന്നു.</span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;">“</span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">രാവിലെ ഓർത്തില്ല മക്കളെ. പറമ്പല്ലേന്ന് അമ്മേം വിചാരിച്ച്. എന്നാലും ഇപ്പ അച്ഛൻ ഓരോന്ന് പറയണ കേക്കുമ്പ പേടിയാവണെടീ. മക്കളു പോണ്ട. ഉത്സവോം പറമ്പും ഒക്കെ ഇനീം വരും.</span><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;">”</span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">അമ്മയ്ക്ക് അടിക്കുകയോ നുള്ളുകയോ അല്ലെങ്കിൽ ശബ്ദമുയർത്തി സംസാരിക്കുകയെങ്കിലുമോ ചെയ്യാമായിരുന്നെന്ന് വീണ വേദനയോടെ ഓർത്തു. അങ്ങനെയെങ്കിൽ അവൾക്കെന്തെല്ലാം ചെയ്യാമായിരുന്നു</span><span style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">?</span><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;"> </span></span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">ഉറക്കെയുറക്കെ തിരിച്ച് തർക്കിച്ച് നേരെ പറമ്പിലേക്ക് വെച്ച് പിടിക്കാമായിരുന്നു. കാറി നിലത്തുരുണ്ടോ വീടിനു ചുറ്റും തൊള്ള തുറന്നലറി നടന്നോ സമ്മതിപ്പിച്ചെടുക്കാമായിരുന്നു. ഇനിയിപ്പോൾ പുതിയതായ് മുതിർന്ന പെണ്ണ് പുതിയ എന്തേലും മാർഗ്ഗങ്ങൾ കണ്ടുപിടിച്ചെന്നുമിരുന്നേനെ.</span><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;"> </span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">അമ്മയുടെ ശാന്തതയ്ക്കും നിസ്സഹായതയ്ക്കും മുന്നിൽ അവൾ പക്ഷേ കീഴടങ്ങി. നിശബ്ദം തുണികളെടുത്ത് അലക്ക് കല്ലിനടുത്തേക്ക് നടന്നു. തുറന്ന പൈപ്പിന്റെ പ്രതിരോധത്തിൽ ഏങ്ങലടിച്ച് കരഞ്ഞു. അമ്മ അനിയനെ കുളിപ്പിക്കുന്നതും അമ്മ്സ്വയം ഒരുങ്ങുന്നതും ഇരുട്ടുമ്പോൾ അപ്രത്തെ വീട്ടിൽ പോയി നിക്കാൻ അവളോട് വിളിച്ചു പറയുന്നതുമെല്ലാം അതിനിടയിലും പക്ഷെ ശ്രദ്ധിക്കുന്നുണ്ടായിരുന്നു.</span></div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">വീട് അവൾക്കുമാത്രമുള്ളതായപ്പോൾ വീണ പതുക്കെ എഴുന്നേറ്റു. തീണ്ടാരിത്തുണികൾ ഓരോന്നും വെള്ളത്തിൽ മുക്കി. അമ്മയെ ചീത്ത കേൾപ്പിച്ച</span><span style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">,</span><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;"> </span></span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">കസേര വൃത്തികേടാക്കിയ കറ അപ്പോളവൾക്ക് കണ്ണിൽ പതിഞ്ഞു. ഇളംനീലയിൽ കടുംനീല പുള്ളികളുള്ള പാവാടയിൽ തെളിഞ്ഞുകണ്ട ചോരക്കറയ്ക്ക് കൈലാസനാഥൻ സീരിയലിൽ കാണുന്ന ശിവഭഗവാന്റെ മൂന്നാമത്തെ കണ്ണിന്റെ ഷെയിപ്പാണെന്ന് അവൾക്ക് തോന്നി. അച്ഛൻ പറഞ്ഞ് അന്നറിഞ്ഞ വലിയമ്മൂമ്മ തന്റെ രക്തത്തിലോടുന്നത് അവളാ മാത്രയിൽ തിരിച്ചറിഞ്ഞു. വൃത്തിബോധം ഉണക്കാനിട്ട ഒരു തീണ്ടാരിത്തുണിയുടെ പേരിൽ ഒരായുഷ്കാലം കൊലപാതകത്തിന്റെ കുറ്റബോധം പേറിയ വലിയമ്മൂമയെ ഓർത്തപ്പോൾ ബാർ സോപ്പ് ആ കറയിൽ അമർത്താൻ അവൾക്കു കഴിഞ്ഞില്ല.</span> </div>
<div style="background-color: white; color: #282828; font-family: meera; font-size: 16px; line-height: 13.25pt; margin-bottom: 10px;">
<span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">വഴി നീളെ വെള്ളമിറ്റുന്നുണ്ടായിരുന്നു. ചീവി വെച്ച തടിപ്പലകകളിലും രണ്ട് മൂന്ന് തുള്ളി വീണു. അച്ഛനും കൂട്ടുകാരും പണിയുമ്പോൾ മാത്രമിടുന്ന കൈലിയും</span><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;"> </span></span><span style="font-family: Kartika, serif; font-size: 13pt;"> </span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">ഷർട്ടും വിരിച്ചിട്ട അശയിൽ കാലുകൾ ഏന്തിവലിച്ച് അവളാ പാവാട വിരിച്ചു. നാളെ രാവിലെ അച്ഛൻ നേരിട്ടടിക്കുമോ അതോ അമ്മയെ കൊണ്ടടിപ്പിക്കുമ്പോ</span><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Tahoma, sans-serif; font-size: 13pt;"> </span></span><span style="font-family: Kartika, serif; font-size: 13pt;"> </span><span lang="ML" style="font-family: Meera; font-size: 13pt;">എന്ന്ചിന്തിച്ചൂറി ചിരിക്കുന്നതിനിടെ അമ്പലത്തിൽ നിന്നുയർന്നുകേട്ട തൃക്കണ്ണാൽ കാമദേവനെ ദഹിപ്പിച്ച ശിവസ്തുതിഗീതം അവൾ കേൾക്കുന്നുണ്ടായിരുന്നില്ല.</span></div>
</div>
unnimayahttp://www.blogger.com/profile/11655501119418322299noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7450616597470868836.post-27976797700335863352014-07-07T12:28:00.002+05:302014-07-07T19:41:35.841+05:30ഹവ്വാജനനം <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"> 1</span></span><br />
<br />
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;">അമ്മ പേടിക്കും.</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;">ഇന്കമിംഗ് കാളുകള് തുടരെ തുടരെ കട്ട് ചെയ്യേണ്ടി വന്നിട്ടും നീലിമ ഫോണ് സ്വിച്ച് ഓഫ് ചെയ്യാതിരുന്നത് ആറുമണിക്കപ്പുറം മകളെ കാണാതായാല് ഗേറ്റിനു മുകളിലൂടെ തലയേന്തിച്ചു നോക്കുന്ന ആ അമ്മപ്പേടിയെ ഓര്ത്തിട്ടാണ്.അമ്മയ്ക്കന്ന് പക്ഷെ ആധി പിടിക്കേണ്ടി വന്നില്ല.നീലിമ പതിവിലും നേരത്തെ വീടെത്തിയിരിക്കുന്നു.അതുന്നേരം വൈകിച്ച സ്വിച്ച് ഓഫ് കര്മ്മം അവിടെ സാര്തഥകമാവുകയും ചെയ്തു.</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;">കഴിക്കാന് നിന്നില്ല.അമ്മ കഴിക്കാന് വിളിച്ചു പറഞ്ഞത് അവള് കേട്ടതുമില്ല. കാരണം അപ്പോള് നീലിമ കരയുകയായിരുന്നു. ഷവറിന്റെ ഇരമ്പലിനു മറയ്ക്കുവാന് സാധിക്കുന്ന ഒച്ചയിലാണോ താന് കരയുന്നതെന്ന് അന്വേഷിക്കാന് മെനക്കെടാതെ ഹൃദയം നുറുങ്ങി ശ്രാവണഗിരി ആര്ട്ട്സ് ആന്ഡ് സയന്സ് കോളേജിന്റെ മാഗസീന് എഡിറ്റര് കരഞ്ഞു കൊണ്ടേയിരുന്നു.</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"> </span></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"> </span></span>2</span></span><br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;">ഹര്ഷാരവങ്ങള്, മുദ്രാവാക്യങ്ങള്,പരാജിതരുടെ ഭൂമി കീറുന്ന നിശബ്ദത....ശ്രാവണഗിരി അതിന്റെ അവസാന ഇലക്ഷനും പൂര്ത്തീകരിച്ചു കഴിഞ്ഞിരിക്കുന്നു. തുടര് വര്ഷങ്ങളില് അതൊരു സ്വയംഭരണ കോളേജാവുകയും കോളേജ് ഇലക്ഷന് അതിന്റെ പാരമ്പര്യത്തെ തള്ളിപ്പറഞ്ഞ് ഒരു പാവക്കൂത്തായി അധ:പതിക്കുകയും ചെയ്യുമായിരിക്കും. ജയപരാജയ ഗണങ്ങളിലായി ചിതറിക്കിടന്ന അവിടത്തെ വിദ്യാര്ത്ഥികളില് ചിലരെങ്കിലും വരും കാലത്തെയോര്ത്ത് ആശങ്ക പ്രകടിപ്പിക്കുന്നുണ്ടായിരുന്നു.ശ്രാവണഗിരിയുടെ ആദ്യ വനിതാ മാഗസീന് എഡിറ്റര് പക്ഷെ അപ്പോള് ആ ചിന്തകള്ക്കെല്ലാം വളരെ അകലെയായിരുന്നു. ത്രസിപ്പിക്കുന്ന ഭൂരിപക്ഷം ചാര്ത്തിത്തന്ന ഉത്തരവാദിത്തത്തെ അവള് തന്നിലേക്ക് ആവാഹിക്കുകയായിരുന്നു. മഴയും വെയിലും സമ്മിശ്രം പെയ്ത ആ ഇലക്ഷന് സന്ധ്യയില് ഒരു പെണ്മുഷ്ടി സദൃഡാം മുദ്രാവാക്യം വിളിച്ചു.</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"> </span></span>3</span></span><br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;">കനത്ത മുഖവും ചുവന്ന കണ്ണുകളും അമ്മയില് നിന്നൊളിപ്പിച്ച് നീലിമ സ്വീകരണമുറിയില് കയറിപ്പറ്റി. ടി വി യായിരുന്നു ലക്ഷ്യം.നീലിമയുടെ ടിവി കാണല് ഇപ്പൊ നന്നേ കുറഞ്ഞിരിക്കുന്നു. "ഏതുനേരവും ഫേസ്ബുക്കില്.." അമ്മ പരാവി മടുത്തിരിക്കുന്നു.സത്യമാണ്. നീലിമയുടെ ഒഴിവു നേരങ്ങളധികവും ഫേസ്ബുക്ക് കവര്ന്നെടുത്തിരിക്കുന്നു പക്ഷെ വെറുമൊരു സൊറപറയല് കേന്ദ്രമായി നീലിമ ഫേസ്ബുക്കിനെ കാണുന്നില്ല. വിവിധ രാഷ്ട്രീയ-സാഹിത്യ സദസ്സുകളിലൂടെ അതിന്റെ സാധ്യതകളെ അവള് പ്രയോജനപ്പെടുത്തുന്നുണ്ട്.ഇന്ന് പക്ഷെ ലോഗിന് ചെയ്ത് നോക്കാന് അവള്ക്ക് ധൈര്യമില്ല.അവിടെ അവളെ കാത്തിരിക്കുന്നത് വിമശനങ്ങള് മാത്രമാണ്. എല്ലാം എല്ലാവരും അറിഞ്ഞിട്ടുണ്ടാവും.ചോദ്യങ്ങളുടെ കൂരമ്പുകള്ക്ക് മുന്നില് ഒന്നും നേരിടാന് ധൈര്യമില്ലാത്തവളായി സ്വയം അവരോധിച്ച് നീലിമ ദുര്ബലമായി റിമോട്ട് അമര്ത്തി.</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span lang="ML" style="font-size: small;"><span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"> </span></span>4</span></span><br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">യൂണിയന് റൂമില് വിജിലും
നീലിമയും മാത്രമായിരിക്കുന്ന അപൂര്വ്വം അവസരങ്ങളില് ഒന്ന്.അവര് മാത്രമേ
ഉള്ളുവെന്ന് കണ്ട് അതുവഴി വന്ന പ്രവര്ത്തകര് റൂമില് കേറാതെ ഒഴിഞ്ഞു പോവുകയും
ചെയ്തു.എന്നാല് പതിവുള്ളത് പോലെ പ്രണയമായിരുന്നില്ല അവരപ്പോള് സംസാരിച്ചിരുന്നത്.</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">“നമ്മള് മെഴുകുതിരി
കത്തിച്ച് പ്രതിഷേധപ്രകടനമൊക്കെ നടത്തിയതല്ലേ നിലീ ഇനിയുമതിനു പിന്നാലെ നടക്കണോ?”</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">ഡല്ഹിയില് സംഭവിച്ച
കൂട്ടബലാല്സംഗത്തിനെതിരെ രാജ്യമാകമാനം മെഴുകുതിരി ഉരുക്കിയ സമയം.ശ്രാവണഗിരി
യൂണിയന്റെ ആഭിമുഖ്യത്തിലും പാര്ട്ടികളുടെ ആഭിമുഖ്യത്തിലും വെവ്വേറെ
മെഴുകുതിരികളുരുക്കി പ്രതിഷേധം രേഖപ്പെടുത്തി.നീലിമയ്ക്ക് അവയിലെല്ലാം
പ്രസംഗിക്കാന് അവസരം ലഭിച്ചതുമാണ്.പക്ഷെ ഇപ്പോള് അവളാ വിഷയുമായി ചെയര്മാന്
വിജിലിനെ സമീപിക്കാന് കാരണം തലേന്നത്തെ ഹിന്ദു പത്രത്തില് വന്ന അരുന്ധതി റോയുടെ
ലേഖനമാണ്.ബലാത്സംഗത്തിന്റെ രാഷ്ട്രീയത്തെയും മധ്യവര്ഗ ഹിപ്പോക്രസിയും നിശിതമായ്
വിമര്ശിക്കുന്ന ആ ലേഖനത്തെ മുന്നിര്ത്തി യൂണിയന് ചര്ച്ച
സംഘടിപ്പിക്കുന്നതിനെയും രാഷ്ട്രീയ സാംസ്കാരിക രംഗത്തെ വിദഗ്ദര് കോളേജ് വിദ്യാര്ഥികള്ക്കൊപ്പം
തങ്ങളുടെ ആശയങ്ങളും ആശങ്കകളും പങ്കു വെയ്ക്കുന്നതിനെപ്പറ്റിയുമൊക്കെ അവള് വളരെ ആവേശത്തോടെയാണ് സംസാരിച്ചത്.വിജിലിത്ര
തണുപ്പന് മട്ടില് പ്രതികരിക്കുമെന്ന് അവള് പ്രതീക്ഷിച്ചിരുന്നില്ല.അല്ലെങ്കിലും
ആ ബസ് തടയല് സംഭവത്തിന് ശേഷം വിജിലിനു തന്നോടൊരു നീരസമില്ലേയെന്ന് നീലിമ
സംശയിക്കാതിരുന്നില്ല.കിളിവഞ്ചൂര് ഭാഗത്തേക്ക് പോകുന്ന ഒരേയൊരു ബസ്.അവിടത്തെ
ആദിവാസിക്കുട്ടികളുടെ കോളേജ് സ്വപ്നങ്ങളുടെ ചിറകാണത്.അതില് നിന്നാണ് ഭീകരമായ
പൂവാലശല്യം റിപ്പോര്ട്ട് ചെയ്തിരിക്കുന്നത്.പരിഷ്കൃത നാഗരികര്
കിഴക്കേക്കോട്ടയില് നിന്ന് ബസ് സ്റ്റാര്ട്ട് ചെയ്യുമ്പഴേ സീറ്റ് കയ്യടക്കും.നഗരത്തിലെ
വിവിധ കോളേജുകളില് നിന്ന് ബസില് കേറുന്ന കുട്ടികളെ ആഭാസപ്പാട്ടുകള് പാടി
വരവേല്ക്കും.നഗരമൊടുങ്ങുന്ന സ്റ്റോപ്പില് താന്താങ്ങളുടെ കര്മ്മം വേണ്ടപോലെ നിര്വഹിച്ച
സംതൃപ്തിയില് ബസ്സിറങ്ങിപ്പോവുകയും ചെയ്യും.ക്ലാസില് ഒരാഴ്ചയിലധികം ആബ്സന്ടായ സഹപാഠിയെ
അന്വേഷിച്ചിറങ്ങിയ നീലിമയാണ് വിഷയം യൂണിയന് മീറ്റിംഗില് അവതരിപ്പിച്ചത്.ആ
അധികാരത്തിലാണ് ബസ് തടഞ്ഞ ദിവസം നീലിമ ആള്ക്കൂട്ടത്തെ നോക്കി
സംസാരിച്ചത്.വിജിലിന്റെ കാണാപ്പാഠം പ്രസംഗത്തെകാള് അതിനു ജീവസ്സുണ്ടായിപ്പോയത്
അവളുടെ കുറ്റമാണോ?വിജിലിന്റെ മുഖമിരുളുന്നത് അന്നവള്
ശ്രദ്ധിക്കാതിരുന്നില്ല.പിന്നീടുള്ള ദിവസങ്ങളില് ഓരോന്ന് പറഞ്ഞ്</span><o:p></o:p><span lang="ML"> അവളെ ഒഴിവാകുന്നതും.</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">ഇപ്പോള് പക്ഷെ
മുഖമിരുണ്ടത് നീലിമയുടേതാണ്.വിജിലിന് എന്തെങ്കിലും പറഞ്ഞ് അവളെ
ആശ്വസിപ്പിക്കണമെന്ന് തോന്നി.</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">“സമയമില്ലാത്തോണ്ടല്ലേ
കുട്ടാ.കണ്ണടച്ച് തുറക്കും മുമ്പേ സെമസ്റ്റര് തീരും.ആര്ട്ട് ഫെസ്റ്റും സ്പോര്ട്ട്
ഫെസ്റ്റുമൊക്കെ പെണ്ടിംഗ് കെടക്കാ. കോളേജ് ഫെസ്റ്റിന്റെ കാര്യം പിന്നെ
പറയണ്ടല്ലോ.നോക്കട്ടെ, കോളേജ് ഫെസ്റ്റിനിടെ ഓപ്പണ് ഡിസ്കഷനായോ മറ്റോ നമുക്കിത്
നടത്താം.നീ ഒന്നടങ്ങ്.”</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">നീലിമ അടങ്ങി.ഓപ്പണ്
ഡിസ്കഷന്റെ ഉറപ്പിനെക്കാള് വിജിലിന്റെ കുട്ടാ വിളിയാണ് ഏറ്റത്.അപൂര്വ്വമായേ
അവനങ്ങനെയെന്തെങ്കിലും അവളെ വിളിക്കാറുള്ളൂ.ഇപ്പോഴെന്തേ അങ്ങനെ തോന്നാന്? നീലിമ
ചിന്തിച്ചു.ആ ബസ്സമരപ്പിണക്കം മാറ്റാനാവണം.അങ്ങനെയെങ്കില് ഒരു സോറിയാണ് കുട്ടനായി
പരിണമിച്ചത്. എന്തൊരു ഈഗോ പിടിച്ച ചെറുക്കന്! നീലിമയ്ക്ക് അവനോടൊരു കള്ളദേഷ്യം
തോന്നി.വെറും പാവമാണ് എന്നാലുമൊരു ഈഗോയുടെ മേലങ്കി വെറുതേ
എടുത്തണിയും.എന്നിട്ടതിലാണ് അവന്റെ വ്യക്തിത്തമെന്നു സ്വയം വിശ്വസിപ്പിക്കാന്
ശ്രമിക്കുകയും ചെയ്യും. വിജിലിന്റെ കുറ്റിത്താടി കൊണ്ട് മൂടിപ്പോയ അവന്റെ
നുണക്കുഴികളോട് തന്നെയാണ് അവനെ ഉപമിക്കാന് നീലിമയ്ക്ക് തോന്നിയത്.ആ ഓര്മ്മയില്
അവയിലൊന്ന് പിഴുതെടുക്കാനും!</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML"><br /></span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML"><span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"> </span></span>5</span></span></span><br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">ചാനലുകള് പല ഭാഷകളില്
കൊഞ്ചുന്നത് നീലിമ ശ്രദ്ധിക്കുന്നുണ്ടായിരുന്നില്ല.പക്ഷെ ഏതോ ഒരു ചാനല്
അനിതാമോഹന് എന്ന് പറഞ്ഞയിടത്ത് നീലിമ റിമോട്ടില് നിന്ന് കൈ വിടുവിച്ചു.കുറച്ചു
ദിവസമായി കേരള സമൂഹം ചര്ച്ചയ്ക്കെടുത്തിരിക്കുന്നത്</span><span class="MsoCommentReference"><span style="line-height: 115%;"> </span></span><span lang="ML"> അനിതാമോഹന് വിവാദമാണ്.ഒരു പൊതു ചടങ്ങിനിടെ സിനിമാതാരം
അനിതാമോഹനെ സ്ഥലം എംപി അപമാനിച്ചു..അപമാനിക്കാന്
ശ്രമിച്ചു....അപമാനിച്ചുവെന്നാരോപിച്ചു....ചര്ച്ചകള് കൊഴുക്കുകയാണ്.നീലിമയ്ക്ക്
അനിതാമോഹനെ ഇഷ്ടമാണ്.ഇന്ടസ്ട്രിയിലെ പല മുന്നിര നടിമാരും ഏറ്റെടുക്കാന് മടിച്ച
റോളുകള് അവര് ഭംഗിയായി അഭിനയിച്ചു ഫലിപ്പിച്ചിട്ടുണ്ട്.</span>boldest actress in the industry <span lang="ML">എന്ന് അവര്ക്ക് ചാര്ത്തിക്കിട്ടിയ വിശേഷണത്തിനു് പല
വ്യാഖ്യാനങ്ങളും വന്നിട്ടുണ്ട്.അതില് പരമാര്ത്ഥത്തോട് മാത്രം നീലിമയും
യോജിക്കുന്നു.</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">നീലിമ കുത്തിനിര്ത്തിയ
ചാനലില് ഒരു ആക്ഷേപഹാസ്യ പരുപാടിയാണ് നടക്കുന്നത്.</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">“ഈ അനിതാമോഹന് എന്നാണിത്ര
വലിയ ശീലാവതിയായത് ഹേ! അവരുടെ ഒരു പടമുണ്ടല്ലോ സാറേ വേട്ട! അത് കണ്ടിട്ടുള്ള
ആണൊരുത്തനാണെ കയ്യീക്കിട്ടിയാ പിന്നവരെ തൊടാണ്ട് വിടൂല്ല! തോട്ടാലെന്താ
ഉരുവിപ്പോവോ? സിനിമേലാവാങ്കി ജീവിതത്തിലുമാവം അല്ലേ സാറേ?”</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">ഒരു സര്ക്കാരാഫീസ്
പശ്ചാത്തലമാക്കി രണ്ടുദ്യോഗസ്ഥരുടെ സംഭാഷണങ്ങിലൂടെ വികസിക്കുകയാണ്
പ്രോഗ്രാം.ആക്ഷേപം കണ്ടു കഴിഞ്ഞു. ഇനി ഹാസ്യം എപ്പഴാണാവോ?! നീലിമയ്ക്ക് ദേഷ്യം
കൊണ്ട് ടിവി തന്നെ കത്തിച്ച് കളയാന്
തോന്നി. അനിതാമോഹന് കേസുമായി മുന്നോട്ട് പോകണേ എന്നവള് ആത്മാര്ത്ഥമായി
പ്രാര്ഥിച്ചു. </span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML"><br /></span></span></span></div>
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML"><span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"> </span></span>6</span></span></span></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">ശ്രാവണഗിരി നിന്ന്
കത്തുകയായിരുന്നു.ഒരു ഒന്നാം വര്ഷ വിദ്യാര്ത്ഥിനിയെ ഹെഡ് ഓഫ് ദി ഡിപ്പാര്ട്ട്മെന്റ്
പീഡിപ്പിക്കാന് ശ്രമിച്ചു എന്നാ വാര്ത്ത കുട്ടികളുടെ ഒരു രോക്ഷക്കടല്
തന്നെയുയര്ത്തി.നിരന്തരമായ സമരങ്ങള് ആ അദ്ധ്യാപകന്റെ സസ്പെന്ഷന് വഴി വെച്ചു.
വിജയാഹ്ലാദങ്ങളില് പങ്ക് കൊള്ളാന് ആ പെണ്കുട്ടി പക്ഷെ കോളേജില്
ഉണ്ടായിരുന്നില്ല.ദഹിക്കാന് പറ്റാത്ത എന്തോ കാരണം പറഞ്ഞ് അവളും കോളേജില് നിന്ന്
പോയി.എല്ലാം തണുത്തുറഞ്ഞുവെന്ന് തോന്നിയ ഒരു ദിവസത്തിലേക്ക് ആ അദ്ധ്യാപകന്
സസ്പെന്ഷന് കഴിഞ്ഞ് തിരിച്ചെത്തുകയും ചെയ്തു.മാനേജ്മെന്റ് കൈ കഴുകിയ വിഷയത്തില്
പ്രതിഷേധമുറ കണ്ടെത്താനാവാതെ യൂണിയന് ഉഴറി.</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">താന്താങ്ങളുടെ
ആശയക്കുഴപ്പത്തില് നിന്നുള്ള താല്കാലിക രക്ഷയെന്നു കരുതിയിട്ടാവണം
ശ്രാവണഗിരിയുടെ </span><span lang="EN-US">2012-2013 </span><span lang="ML">മാഗസീന്
സ്ത്രീകളെ കേന്ദ്രീകരിച്ചാണെന്ന് നീലിമ പറഞ്ഞപ്പോള് യൂണിയന് ഒന്നടങ്കം
അനുകൂലിച്ചത്.’ഹവ്വാമരണം എന്ന് നീലിമ തന്നെ പേരിട്ട മാഗസീന്റെ വര്ക്കുകള്
കൊണ്ട് പിടിച്ച് നടന്നു.നീലിമയുടെ രണ്ട് കവിതകള് മാഗസീനില് ഇടം നേടി. വിജിലിന്റെ
ക്ലീന്ഷേവ് ഫോട്ടോയോടു കൂടിയ ചെയര്മാന്റെ ആശംസയില് നടക്കാതെ പോയ ഓപ്പണ്
ഡിസ്കഷന്റെ ക്ഷമാപണവും ഉണ്ടായിരുന്നു.രണ്ടര മാസത്തെ അദ്ധ്വാനത്തിനൊടുവില് </span><span lang="EN-US">content editing</span><span lang="ML">നു മാഗസീന് അദ്ധ്യാപകരെ ഏല്പ്പിക്കുമ്പോള് സൃഷ്ടിക്കു
ശേഷമുള്ള അദമ്യമായ സംതൃപ്തിയും സമാധാനവും നീലിമ അനുഭവിക്കുന്നുണ്ടായിരുന്നു.</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML"><br /></span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML"><span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"> </span></span>7</span></span></span><br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">ശ്രാവണഗിരിക്ക് </span><span lang="EN-US">2012-2013 </span><span lang="ML">വര്ഷത്തിലേക്ക് കോളേജ് മാഗസീന് വേണ്ടായെന്ന് മാനേജ്മെന്റ്
തീരുമാനിച്ചതോടെ ഹവ്വാമരണം നീലിമയുടെ ലാപ്ടോപില് വിശ്രമമാരംഭിച്ചു.ഒരു വരി.സമര്പ്പണത്തിലെ
ഒരൊറ്റ വരി...അത് മാത്രമായിരുന്നു പ്രശ്നം.കോളേജിലെ സര്വ്വാദരണീയനായ ഒരദ്ധ്യാപകനെ
കരിവാരിത്തേച്ചിട്ട് കോളേജില് നിന്ന് തന്നെ ടിസി വാങ്ങിപ്പോയ ഒരു പെണ്കുട്ടിക്ക്
മാഗസീന് സമര്പ്പിച്ചതിലൂടെ മാഗസീന് എഡിറ്റര് എന്താണ് പുറംലോകത്തോട് എന്താണ്
പറയാന് ശ്രമിക്കുന്നത്?കോളേജിന്റെ അന്ത:സ്..പാരമ്പര്യം...!!!</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">ആ ഒരു വരി
ഒഴിവാക്കുകയാണെങ്കില് മാഗസീന് പ്രസിദ്ധീകരിക്കാം എന്ന നിര്ദേശം പുച്ഛത്തോടെ
പുറംതള്ളപ്പെട്ടു.ഹവ്വാമരണം ഒരു ലിറ്റില് മാഗസീനായി പ്രസിദ്ധീകരിക്കാനുള്ള
പരിശ്രമങ്ങളായിരുന്നു പിന്നീട്.ഫണ്ട് സമാഹരണം ഏതാണ്ട് പരിസമാപ്തിയിലെത്തിയ
ദിവസമായിരുന്നു പ്രൊഫസര് നീലിമയെ ഡിപ്പാര്ട്ട്മെന്റ്ലേക്ക് വിളിപ്പിച്ചത്.</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">അയാളുടെ ഒരു വിരല് പോലും
തന്നെ സ്പര്ശിച്ചിട്ടില്ല എന്ന ബോധ്യമുണ്ടായിട്ടും ഡിപ്പാര്ട്ട്മെന്റില്
നിന്നിറങ്ങുമ്പോള് താനൊരു ബലാത്സംഗത്തിന്റെ ശേഷിപ്പാണെന്ന് നീലിമയ്ക്ക്
തോന്നിപ്പോയി.മനസ്സ് ശൂന്യമായിരുന്നു.ആ മനുഷ്യന്റെ വാക്കുകളുടെ
പിത്തലാട്ടമൊഴിച്ചാല്..!! ഹവാമാരണം സമര്പ്പണത്തിലെ തിരുത്തലോടെ മാനേജ്മെന്റിന്റെ
മുന്നിലേക്കിട്ടിട്ട് വിജിലിനു പോലും വിശദീകരണം നല്കാതെ നീലിമ ഓടുകയായിരുന്നു
ബസ്സ്റ്റോപ്പിലേക്ക്.</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML"><br /></span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML"><span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"> </span></span>8</span></span></span><br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">റിമോട്ട് പിന്നെയും
ചാനലുകളെ തിരഞ്ഞു.പിന്നെയും അനിതാമോഹന് എന്ന് കേള്ക്കേണ്ടി വന്നു അതിനൊന്ന്
വിശ്രമിക്കാന്.ഇത്തവണ ന്യൂസ് ചാനലായിരുന്നു.എം പിക്കെതിരായ കേസില് നിന്ന്
അനിതാമോഹന് പിന്വാങ്ങി എന്നത് വിളിച്ചു പറയുന്നുണ്ടായിരുന്നു.ന്യൂസ് കേള്ക്കാന്
അച്ഛനും അടുത്ത് വന്നിരുന്നു.</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">“ഇതിങ്ങനേ ആവോള്ളന്നറിയാരുന്നു.ഇന്കംടാക്സ്കാരെ
കൊണ്ട് പിടിപ്പിക്കുമെന്ന് കേട്ടാ വെരണ്ട് പോണ ധൈര്യമൊക്കെ ഇവര്ക്കൊക്കെയുള്ളൂ..</span><span lang="EN-US">boldest actress
in the industry!</span><span lang="ML"> ത്ഫൂ!!”</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">അച്ഛന് തുപ്പിയത്
അനിതാമോഹനെ ആണെന്ന് നീലിമയ്ക്ക് തോന്നിയില്ല. ഉമിനീര് തുള്ളികള് ഓരോന്നും തന്റെ
ദേഹത്ത് വീണ് കുമിഞ്ഞ് നാറുന്നതായി അവള്ക്ക് അനുഭവപ്പെട്ടു.ഓര്മ്മകള്
റീലുകളായി അവള്ക്ക് മുന്നില് തെളിഞ്ഞു വന്നു.പ്രൊഫസറുടെ മുറി....മഞ്ഞപ്പലുകള്
പുറത്തേക്കു വിട്ട അസഭ്യവര്ഷങ്ങള്...തനിക്ക് മുമ്പ് ആ മനുഷ്യനു മുന്നില്
വിറങ്ങലടിച്ചു നിന്ന ഫസ്റ്റ് ഇയര് പെണ്കുട്ടി..കിളിവഞ്ചൂര് ബസിലെ
യാത്രക്കാരിയായ സഹപാഠി...അവള് മെഴുകുതിരിയുരുക്കിയ ഡല്ഹി പെണ്കുട്ടി..എല്ലാത്തിനുമൊടുവില്
ടിവിയില് എംപിയോട് മാപ്പപേക്ഷിക്കുന്ന അനിതാമോഹന്.....</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">നീലിമയ്ക്ക് ഏത് ഇന്കംടാക്സ്
ഉദ്യോഗസ്ഥനെയാണ് പേടിക്കാനുണ്ടായിരുന്നത്?അവളുടെ പേടിയുടെ അറ്റം എത്ര ചികഞ്ഞിട്ടും
അവള്ക്ക് കണ്ടെത്താനായില്ല.പേടിക്കേണ്ടത് എന്തിനെയെന്നറിയാത്ത ഒരു പേടി!!</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">നീലിമ വിജിലിനെ
വിളിച്ചു.അവര്ക്കൊരുപാട് സംസാരിക്കാനുണ്ടായിരുന്നു.മാഗസീന് തിരിച്ചു
പിടിക്കുന്നതിനെ പറ്റിയും സമര്പ്പണത്തോട് കൂടി അത് പ്രസിദ്ധീകരിക്കുന്നതിനെയും
പറ്റി സംസാരിച്ചു നിര്ത്താന് നേരം നീലിമ ഒന്ന് കൂടി പറഞ്ഞു:</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;">“വിജില്, നമ്മുടെ മാഗസീന്
ഇനി മുതല് ഹവ്വാമരണം അല്ല ഹവ്വാജനനം ആണ്.”</span></span></div>
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">“എന്ത്?”</span></span></span></div>
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">
</span></span></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">“അതെ വിജില്. നമ്മുടെ മാഗസീന് ഹവ്വാമരണമല്ല ഹവ്വാജനനംആണ്. വാരിയെല്ലുകള്
വലിച്ചൂരി സംഭവിക്കേണ്ട അനിവാര്യമായ ജനനം!”</span></span></span></div>
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><span lang="ML">
</span><o:p></o:p></span></span>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span lang="ML" style="font-size: small;">കുത്തിക്കെടുത്തിയ ഫോണ്
ബാലന്സ് കാണിക്കാന് വിറച്ചത് നീലിമയെ എന്തല്ലാമോയോ ഓര്മ്മിപ്പിച്ചു.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span></div>
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span>
<br />
<div>
<!--[if !supportAnnotations]-->
<br />
<hr align="left" class="msocomoff" size="1" width="33%" />
<!--[endif]-->
<br />
<div>
<!--[if !supportAnnotations]-->
<br />
<div class="msocomtxt" id="_com_1" language="JavaScript">
<!--[endif]--><!--[if !supportAnnotations]--><span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span style="font-size: small;"><a href="https://www.blogger.com/null" name="_msocom_1"></a></span></span><!--[endif]-->
<br />
<div class="MsoCommentText">
<span style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;"><span class="MsoCommentReference" style="font-size: small;"><br /><!--[endif]--></span></span></div>
<!--[if !supportAnnotations]--></div>
<!--[endif]--></div>
</div>
</div>
unnimayahttp://www.blogger.com/profile/11655501119418322299noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-7450616597470868836.post-68532245037889755132013-08-01T11:13:00.000+05:302013-08-01T21:06:05.088+05:30ഇടയന് <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
കോട്ടയുടെ വാതില്ക്കല് തന്നെ അവനുണ്ടായിരുന്നു. കറുത്തതായ ഷര്ട്ടും പാന്റും ചര്മ്മവും അണിഞ്ഞ, ധനുഷിന്റെ വിദൂര ച്ഛായയുള്ള അവന്; ഗോല്ക്കൊണ്ടയിലെ ഇടയന്...<br />
<br />
ഇരുപത് രൂപ തലയ്ക്ക് വിലയുള്ള ഇരുപത്തേഴു പേരടങ്ങുന്ന ഒരു സങ്കരയിനം ആള്ക്കൂട്ടത്തെ അവന് ഫോര്ട്ടിനകത്തേക്ക് തെളിച്ചു കൊണ്ട് വന്നു. ഹിന്ദിയില് അവന് 'ക്വുത്തബ് ഷാഹി ആര്ക്കിടെക്ച്ചറെപ്പറ്റി വാചാലനായി. ഇടയ്ക്കിടയ്ക്ക് എന്റെ മുഖത്ത് നോക്കി മാത്രം അതിന് 'അംഗ്രേജിക്കാര്' എന്ത് പറയുമെന്ന് പറഞ്ഞു.<br />
<br />
ആ കൂട്ടത്തില് ഹിന്ദി ഒട്ടും വഴങ്ങാത്ത മദ്രാസി ഞാനാണെന്ന് അവനെങ്ങനെ മനസ്സിലായി?<br />
<br />
കറുത്ത കണ്ണും മുടിയും പോലിമയില്ലാത്ത വേഷഭൂഷാദികളുമാവാം ഒറ്റിയത്!<br />
<br />
"തെക്കന് രാജാക്കന്മാര്ക്ക് ഇത്രയും സാമര്ത്ഥ്യമോ?" ഒരു ഗോസായിത്തന്ത നെറ്റി ചുളിച്ചു.<br />
<br />
തന്റെ ക്രെടിബിളിട്ടി തന്ത അളക്കുകയാണ് എന്നേ പാവം അവന് മനസ്സിലായുള്ളൂ.അയാളുടെ സ്വരത്തിലെ പുഛ്ചം മനസ്സിലാക്കാന് അവന് മലയാളിയോ ബുദ്ധിജീവിയോ ആയിരുന്നില്ല.<br />
<br />
കാകാല വാഴ്ച തൊട്ട് ഗോല്ക്കൊണ്ട കാണുന്ന ഇടയ പൂര്വ്വികരുടെ പാരമ്പര്യത്തില് ഊന്നി അവന് താന് പറഞ്ഞ വസ്തുതകളുടെ വിശ്വാസ്യത ഉറപ്പിക്കാന് ശ്രമിച്ചു.<br />
<br />
ഇന്ത്യയെന്നാല് ഉത്തരേന്ത്യ എന്നും സംസ്കാരമെന്നാല് അത് മുഗളന്മാരുടെതും എന്ന വടക്കന് പോരിമയ്ക്കിളക്കം തട്ടിക്കാനായില്ലെങ്കിലും തന്റെ കഞ്ഞിക്കാശെങ്കിലും പോകാതെ കാക്കാന് അവനായല്ലോ എന്ന് ഞാനാശ്വസിച്ചു.<br />
<br />
ഞങ്ങള് നടന്നു കൊണ്ടേയിരുന്നു.<br />
കോട്ടയുടെ തച്ചുശാസ്ത്രത്തില് ശബ്ദതരംഗങ്ങള് സന്ദേശങ്ങളാകുന്ന പ്രക്രിയ വിശദീകരിക്കാന് ആള്ക്കൂട്ടത്തോട് രണ്ട് പേരടങ്ങുന്ന സംഘമായ് പിരിയാന് അവന് ആഹ്വാനം ചെയ്തു.<br />
<br />
ഞാന് ഒറ്റയ്ക്കാണെന്ന് ഒത്തിരി കാലങ്ങള്ക്ക് ശേഷം ഒരാള് ശ്രദ്ധിച്ചിരിക്കുന്നു!!!!<br />
<br />
ഒറ്റപ്പെട്ടവള്ക്കൊപ്പം തന്നെ നല്ലിടയന് വന്നു.കോട്ടയുടെ ഒരു കല്ത്തൂണില് മുഖമമര്ത്തി അവന് പറഞ്ഞ 'ഹലോ' എതിര് വശത്തെ തൂണ് എനിക്കെത്തിച്ചു തന്നു.<br />
<br />
"മേദം ഹലോ ബോല്!<br />
സോരീ, മേദം സേ ഹലോ "<br />
<br />
അവന് രണ്ടു ഭാഷകളില് ആവശ്യപ്പെട്ട 'ഹലോ' മടിച്ചു മടിച്ചു ഞാന് നല്കി. എന്റെ കാഴ്ചയ്ക്കുള്ളില് രണ്ട് കുഞ്ഞി പാഴ്സി സഹോദരങ്ങള് തൂണുകളോടാജ്ഞാപിച്ച 'ഹലോ'യുടെ കൌതുകവും ആവേശവും എന്നില് വറ്റിപ്പോയ കാലമേതെന്നു വെറുതേ ഓര്ക്കാന് ശ്രമിച്ചു.<br />
<br />
സന്ധ്യയാകുന്നതിന്റെ തിരക്കില് ഞങ്ങള് നടത്തതിനാക്കം കൂട്ടി.<br />
രാജാവിന്റെ ദര്ബാര്, വായനശാല, നിസ്കാരമുറികള്,പടക്കോപ്പുകള്,ജയിലറകള്,മണിയറകള്.....<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUUq0KKvng1TjuMymXJwGuboiWZX9LLWozoiwrvTG6OsfdbtiVSRuJc1QyDFsv55NQMoA8AhFOGspN8tpqZZ_puOsMO_s93EEO6eOlY97AHjNUHdFUyUgcfHFiTJhM-2hIoPHYx0ZDWB0/s1600/golkonda.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUUq0KKvng1TjuMymXJwGuboiWZX9LLWozoiwrvTG6OsfdbtiVSRuJc1QyDFsv55NQMoA8AhFOGspN8tpqZZ_puOsMO_s93EEO6eOlY97AHjNUHdFUyUgcfHFiTJhM-2hIoPHYx0ZDWB0/s320/golkonda.jpg" width="320" /></a>കാലഹരണപ്പെട്ട മനുഷ്യ വ്യഥകളുടെ കറുത്ത പാടുകള്ക്കിടയിലൂടെ* അവന് ഞങ്ങളെ കോട്ടയ്ക്ക് പുറത്തെത്തിച്ചു.വരിവരിയായ് പുറത്തേക്കു വന്ന ഞങ്ങളോരോരുത്തരോടും അവന് വെളുക്കെ ചിരിച്ച് കൈ നീട്ടി. ആദ്യം കൊടുത്ത ഇരുപത് രൂപയ്ക്കധികമായ് ഒന്നും നല്കാന് തയ്യാറല്ലായിരുന്ന മനുഷ്യരെ അവന് ഉള്ളാലെ ചീത്ത പറയുന്നത് എനിക്ക് കേള്ക്കാമായിരുന്നു. അവന് പ്രതീക്ഷിച്ചതിലും കൂടുതല് നല്കാന് പേഴ്സെടുതപ്പോ ഞാന് ഉള്ളാല് പറഞ്ഞതെന്തെന്നു കേള്ക്കാന് സാധിച്ചതുമില്ല <br />
<br />
*********************************************************************************<br />
<br />
കോട്ടയ്ക്കു പുറത്താ സര്ക്കാര് വാഹനം കാത്ത് കിടക്കയായിരുന്നു. ഡല്ഹിയില് നിന്ന് മധുവിധുവും തെലുങ്കാനാ എന്ക്വൈരിയും ഒരുമിച്ചാഘോഷിക്കാന് ഹൈദരാബാദിലെത്തിയ യുവ സിവില് സര്വെന്റിന്റെ വാഹനം മിസിസിനെ ഉള്ളിലാക്കി മടക്കയാത്രയ്ക്ക് തയ്യാറായി. കാറില് മനപ്പൂര്വ്വം ഉപേക്ഷിച്ചു പോയ മൊബൈല് ഫോണ് മിസ്കോളുകളാല് വിങ്ങുകയായിരുന്നു. ഹൈദരാബാദ് വരെ വന്നിട്ട് നാട്ടിലേക്കില്ലേയെന്ന് ഉറവിടമൊന്നായ ആ ഇരുപത്തൊന്നു മിസ്കാളുകളും ചോദിക്കുന്നുണ്ടായിരുന്നു....<br />
<br />
<br />
കേരളത്തിലെ ഒരുള്നാടന് ഗ്രാമത്തില് ഭാവി സ്വപ്നങ്ങളില് ധനുഷിന്റെ <span style="background-color: #edeff4; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 11px; line-height: 14px;">പൗരുഷം </span><span style="background-color: #edeff4; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 11px; line-height: 14px;"> </span><span style="background-color: #edeff4; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 11px; line-height: 14px;">പ്രതിഷ്ഠിച്ച</span><span style="background-color: #edeff4; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 11px; line-height: 14px;"> </span> 'ആടുക്കളത്തിന്റെ' പോസ്ടര് പതിച്ച നോട്ടുബുക്കില് തലചായ്ച്ചു വൈകി ഉറങ്ങിയ മകളെ പ്രധാനമന്ത്രിയുടെ നാട്ടുകാരനായ, കുത്തരിച്ചോററപ്പായ, ഗോതമ്പിന്റെ നിറമുള്ള ചെറുപ്പക്കാരന് വിരമിക്കല് സമയത്ത് ഔദ്യോഗികപദവിക്കൊപ്പം മകളെയും കൈമാറാന് തോന്നിച്ച ചാണക്യ ബുദ്ധി .........<br />
<br />
ഇരുപത്തൊന്നു മിസ്കോളും ഡിലീറ്റ് ചെയ്തു തീര്ന്നപ്പോഴേക്കും ഗോല്ക്കൊണ്ടയെയും ഇടയനെയും മറവിയുടെ മൂലയ്ക്കൊതുക്കി ഗസ്റ്റ് ഹൌസ് എത്തിക്കഴിഞ്ഞിരുന്നു.<br />
<br />
<br />
<i>*കടപ്പാട്=കടമ്മനിട്ടയുടെ കണ്ണൂര് കോട്ട<br />Photo courtesy- Nandagopan.G<br /><span style="background-color: white; font-family: sans-serif; font-size: 13px; line-height: 19.1875px;">Golkonda</span><span style="background-color: white; font-family: sans-serif; font-size: 13px; line-height: 19.1875px;"> also known as </span><span style="background-color: white; font-family: sans-serif; font-size: 13px; line-height: 19.1875px;">Golla konda</span><span style="background-color: white; font-family: sans-serif; font-size: 13px; line-height: 19.1875px;"> (shepherd's hill) a ruined city of Southern India and capital of ancient Kingdom of Golkonda (c.1518–1687), is situated 11 km west of</span><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Hyderabad,_India" style="background-color: white; background-image: none; color: #0b0080; font-family: sans-serif; font-size: 13px; line-height: 19.1875px; text-decoration: none;" title="Hyderabad, India">Hyderabad</a> (from wikipedia)</i></div>
unnimayahttp://www.blogger.com/profile/11655501119418322299noreply@blogger.com18tag:blogger.com,1999:blog-7450616597470868836.post-84656989455991231632013-04-02T17:27:00.000+05:302013-04-03T10:22:28.105+05:30ദി വെബ് <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="text-align: justify;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbMe4N9BP_cUnDttWrYhR1r24hqu_vH6lID2lgAReqeOhpYWnr-pL1GGXSn_yfFeAaAFFMc-sV2zWKlImrvemiOpV7yGKY7Q2Mh7EBK7uoPftA_pN3ddQYJvDX2UId233xO8_7N07u1YE/s1600/theweb.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbMe4N9BP_cUnDttWrYhR1r24hqu_vH6lID2lgAReqeOhpYWnr-pL1GGXSn_yfFeAaAFFMc-sV2zWKlImrvemiOpV7yGKY7Q2Mh7EBK7uoPftA_pN3ddQYJvDX2UId233xO8_7N07u1YE/s400/theweb.jpg" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: large;">വാര്ഡനോട് പറയാവുന്നതില് ഏറ്റവും മുന്തിയ കള്ളം പറഞ്ഞ് പാറൂനെ ഹോസ്ടലീന്നു ചാടിച്ച് ഓടിക്കിതച്ചെത്തിയപ്പഴേക്കും പത്മനാഭയില് ഇരുട്ട് വീണു കഴിഞ്ഞിരുന്നു. പാതി കീറിയ ടിക്കറ്റും ടോര്ച്ചുമായി ഞങ്ങള്ക്ക് സീറ്റൊപ്പിച്ചു തരാനുള്ള ഉത്തരവാദിത്തം സെക്യൂരിറ്റി മാമന് ഏറ്റെടുത്തു. ബാല്ക്കണിയില് ആദ്യം ടോര്ച്ചു പതിഞ്ഞ ചുരിദാറിനടുത്ത് ഞങ്ങളെ ഉപേക്ഷിച്ചതോടെ ആ ഉത്തരവാദിത്തം അവസാനിക്കുകയും "നട്ടുച്ചയ്ക്ക് ക്ലാസും കട്ട് ചെയ്ത് സിനിമാ കാണാന് പോയ പെമ്പിള്ളാരുടെ ധൈര്യം ഇത്തി അപാരം തന്നേയ്" എന്ന് വൃന്ദയുടെ റീസന്റ്ലി ബോട്ട് ഇന് നാത്തൂന് അതിശയിക്കാനുമുള്ള ഞങ്ങളുടെ അന്നയും റസൂലും കാഴ്ച ആരംഭിക്കുകയും ചെയ്തു.</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">റിലീസ് ഡേ തന്നെ ഒരു പടം തിയേറ്ററില് പോയി കാണണംന്നത് വൃന്ദയുടെ ആഗ്രഹമായിരുന്നു. പെണ്വര്ഗത്തില് അങ്ങനെ കണ്ട് വരാത്ത സിനിമാ പ്രാന്തിന്റെ ആശാട്ടിയാണ് വൃന്ദ. കമ്മത്തെന്നോ ബൈസിക്കിള് തീവ്സ് എന്നോ വ്യത്യാസമില്ലാതെ ലോകത്തിറങ്ങുന്ന സകല സിനിമകളും കണ്ട് തീര്ക്കണമെന്നതാണ് പുള്ളിക്കാരിയുടെ ജീവിതാന്ത്യാഭിലാഷം. പൊതുവെ മലയാളം പടങ്ങളോട് പുച്ഛം ആണെങ്കിലും ഫഹടിനോടവള്ക്കൊരു സോഫ്റ്റ് കോര്ണര് ഉണ്ട്. സ്ക്രീനില് ഫഹദ് ടാക്സി ഓടിക്കുന്നു. വൃന്ദ സംതൃപ്തയായി ചാഞ്ഞിരുന്നു.പടം പിടിച്ച മട്ടുണ്ട്.</span></div>
<span style="font-size: large;"><br />ഞാന് പതുക്കെ തിരിഞ്ഞ് പാറൂനെ നോക്കി. ഞാന് നോക്കാന് കാത്ത പോലെ അവള് മുരണ്ടു<br /><br /> "കൂറപ്പടം! എനിക്ക് ബോറടിക്കുന്നു!"</span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">അവള്ക്കീപ്പടം പിടിക്കാനേ പോണില്ലാന്ന് എനിക്ക് നല്ല ബോധ്യമുണ്ടായിരുന്നു. എങ്കിലും പണ്ട് എന്നേം വൃന്ദേം വലിച്ചിഴച്ച് കൊണ്ട് പോയി 'സ്റ്റുഡന്റ്റ് ഓഫ് ദി ഇയറിനു' ബലി കൊടുത്തതിന് അവള് അനുഭവിച്ചേ മതിയാവൂന്ന് വിചാരിച്ച് നാല് പാട്ടുണ്ട് മൂന്ന് സ്റ്റണ്ട് ഉണ്ട് ഉഗ്രന് കോമഡിയാ എന്നൊക്കെ പറഞ്ഞ് പറ്റിച്ച് കൊണ്ട് വന്നത്. പാവം!</span><br />
<span style="font-size: large;">ഞാന് സീറ്റിലേക്ക് ചാഞ്ഞു. സിനിമ എന്തൊ എനിക്കും പിടിച്ചില്ല. എന്ത് കൊണ്ട് പിടിച്ചില്ലാന്നോന്നും ചോദിക്കരുത് എനിക്ക് അറിയില്ല. മറ്റെന്ത് കാര്യത്തിലുമെന്ന പോലെ സിനിമയിലും എന്താ എന്റെ അഭിപ്രായമെന്നു എനിക്ക് നിശ്ചയമില്ല. സ്റ്റുഡന്റ്റ് ഓഫ് ദി ഇയര് ആയാലും അന്നയും റസൂലും ആയാലും കാണാന് വിളിച്ചാല് ഞാന് പോകും. സിനിമയേക്കാള് ആ കാഴ്ചയ്ക്കുള്ള യാത്രയാണ് എനിക്ക് ഹരം </span></div>
<span style="font-size: large;"><br />“ടീ”<br />പാറു പതുക്കെ വിളിച്ചു.<br /><br />”എന്താടീ?”<br /><br />”ടീ, പത്മനാഭ എന്ന് മുതല്ക്കാ നെയ്യാറ്റിന്കര ആയെ?”<br /><br />”ങ്ഹേ?”</span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">അവള് ശബ്ദം താഴ്ത്തി ചെവിയില് പറഞ്ഞു:</span><br />
<span style="font-size: large;">”എന്റെ അപ്രത്തിരിക്കണ ചേച്ചി പറഞ്ഞതാ, അവരിപ്പൊ നെയ്യാറ്റിന്കരയാണെന്ന്!”</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">ഞാന് അവരെ നോക്കി. സ്ക്രീന് ലൈറ്റ് അവരുടെ മുഖം വ്യക്തമാക്കാനും മാത്രം ശക്തമല്ലായിരുന്നു. ഞാനും പാറൂം അവരിപ്പൊ നോക്കും എന്ന പ്രതീക്ഷയില് അഞ്ച് മിനിറ്റ് “ഹ്മംഹ്മം..ഞങ്ങക്കെല്ലാം മനസ്സിലായി” എന്ന ഭാവത്തില് ഗൂഡസ്മിതം പൂണ്ടു. പിന്നെ ബോറടിച്ചിട്ട് പിന്നേം സിനിമ കാണാന് തുടങ്ങി.</span></div>
<span style="font-size: large;"><br />"ആന്ദ്രിയേടെ ലിപ്സ്ടിക് കൊള്ളാല്ലേ"<br />പാറു എന്നെ സിനിമ കാണിക്കാനുള്ള ഉദ്ദേശത്തിലല്ല<br /><br />"സ്റ്റിക്ക് വിടെടീ ലിപ്പ് നോക്ക്. ഹെന്താല്ലേ!"</span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">"ഹ്മം.അതെ. ആ മൂക്ക് നോക്ക്. ഹൌ സ്ട്രൈറ്റ്!! എന്താ ലെങ്ക്ത്!"</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">ഞങ്ങള് പരസ്പരം എന്റെ പരന്നതും അവളുടെ കുറുകിയതുമായ മൂക്കുകളില് നോക്കി. എന്നിട്ട് ആന്ദ്രിയയെ ഒന്നൂടെ നോക്കിപ്പൊട്ടിച്ചിരിച്ചു.</span></div>
<span style="font-size: large;"><br />"ഹലോ ങ്ഹാ ..ഏയ് അത് പറ്റൂല്ല. വീട് ശെരിയാവില്ല. ഹോട്ടെലെങ്കിലെ ഞാന് ഉള്ളൂ. ങ്ഹാ.. ങ്ഹും...ഓക്കെ" ആ സ്ത്രീയുടെ ശബ്ദം.</span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">ഞാനും പാറൂം സ്തബ്ധരായിപ്പോയി. ഷോക്കില് നിന്നാദ്യമുണര്ന്നത് പാറുവാണ്.</span></div>
<span style="font-size: large;"><br />"എടീ..ഒറപ്പിച്ചോ ഇവര് മറ്റതാ" അവള് വെപ്രാളപ്പെട്ട് പറഞ്ഞ് നിര്ത്തി.</span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">യോജിക്കാതിരിക്കാന് തരമില്ല. എന്നാലും..എവിടേ മുല്ലപ്പൂവ്? എവിടേ ലിപ്സ്ടിക്ക്? ഛെ! ഒന്നും എന്റെ സങ്കല്പത്തിലെ പോലല്ല</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">പിന്നെ ഇന്റര്വെല് വരേയും ഞാനും പാറുവും ഒന്നും സംസാരിച്ചില്ല. പാറു വല്ലാതെ അസ്വസ്ഥയായി കാണപ്പെട്ടു.തെക്ക് ക്രിസ്ത്യാനികളുടെ കോളേജില് ഒറ്റയ്ക്ക് പഠിക്കാന് വിട്ട മകള് ഒരു പോക്ക് സ്ത്രീയോടൊപ്പമിരുന്ന് സിനിമ കണ്ടതിന്റെ മാനക്കേടോര്ത്ത് ഒരു കുടുംബക്കാര് മുഴുവന് ആധി പൂകുന്നതിന്റെ ദൃശ്യം പാര്വതി മേനോന്റെ മുഖത്ത് നിന്നപ്പോള് വായിച്ചെടുക്കാമായിരുന്നു.</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">ഇന്റര്വെല്ലായി. വൃന്ദ സിനിമാനിരൂപണത്തിന്റെ കെട്ടഴിക്കും മുമ്പേ ഞങ്ങള് വെടി പൊട്ടിച്ചു. വൃന്ദയ്ക്ക് ആവേശമായി.</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">"എവിടേടീ ഞാനൂടെ കാണട്ട്! ഞാനിമ്മാതിരി മൊതലുകളെ സിനിമേലല്ലാതെ കണ്ടിട്ടില്ല"</span></div>
<span style="font-size: large;"><br />"ശ് ശ് ഒന്ന് പതുക്കെ പറെടീ പോത്തെ! അവര് കേക്കും."<br /><br />"പാവം അവരുടെ എഴ്പത് രൂപ നഷ്ടമായി.ഇന്ന് അടുത്ത് കിട്ടിയത് മൂന്ന് പെണ്ണുങ്ങളെ ആയിപ്പോയി" പാറൂന്റെ സങ്കടം.</span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">"നഷ്ടായീന്നൊക്കെ പറയാന് വരട്ടെ. മിക്കി കമരാച്ചിയുടെ ഒരു സിനിമയുണ്ട്. 'ദ വെബ്'. നല്ല വീട്ടില് പിറന്ന ഒരു കോളേജ് വിദ്യാര്ഥിനി അബദ്ധത്തില് ഒരു വേശ്യയുടെ അടുത്ത് സിനിമ കാണാന് ഇരിക്കുന്നിടത്താ സിനിമ തുടങ്ങുന്നെ. ഒടുക്കം ഈ പെണ്ണ് ആ വേശ്യയെ റെഡ് സ്ട്രീറ്റിലേക്ക് അനുഗമിക്കുന്നിടത്താ സിനിമ തീരും. സൂക്ഷിച്ചോ അവര് ചെലപ്പൊ റിക്രൂട്ട് ചെയ്തേക്കും" വൃന്ദ അത്യന്തം ഗൌരവത്തോടെ പറഞ്ഞ് നിര്ത്തി.</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">ഒന്ന് പേടിച്ചോ? ഏയ് ഇല്ല എന്തിന്? പാറൂനെ നോക്കി. എനിക്ക് ചിരി വന്നു. ആകെ വിളറി വെളുത്ത് നാശമായിട്ടുണ്ടവള്..</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">ഞങ്ങള് പുറത്തിറങ്ങി. പാറു ടോയ്ലറ്റില് കേറിയ സമയത്ത് ഞാന് വൃന്ദയോട് 'ദ വെബിനെ' പറ്റി കൂടുതല് ആരാഞ്ഞു.</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">"ഹഹ ! എടി മണ്ടീ നീയുമത് വിശ്വസിച്ചോ? ഞാനത് ചുമ്മാ പാറൂനെ പേടിപ്പിക്കാന് കയ്യീന്നിട്ട് പറഞ്ഞതാ. അങ്ങനൊരു സംവിധായകന് ലോകത്തെങ്ങുമില്ല. ഹിഹിഹി "</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">വൃന്ദയെ വെറും മൂന്ന് പള്ള് വിളിക്കാനെ സാധിച്ചുള്ളൂ. അപ്പഴേക്കും പാറു വന്നു.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">"വേഗം വാ സിനിമ തുടങ്ങാറായി" പാറു ധൃതി വെച്ച് മുന്നില് നടന്നു. ഊറിച്ചിരിച്ചുകൊണ്ട് ഞാനും വൃന്ദയും പുറകെയും. പ്രതീക്ഷിച്ചതുപോലെതന്നെ എന്റെ സീറ്റ് പാറു അടിച്ച് മാറ്റി. ഒന്ന് നോക്കിപ്പേടിപ്പിച്ചിട്ട് ഞാന് അവളുടെ സീറ്റില് ഇരുന്നു.</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">സിനിമ തുടങ്ങി. ഞാന് അവരെ നോക്കി നിര്വികാരയായ് അവര് സ്ക്രീനിലേക്ക് നോക്കി ഇരിക്കുന്നു. പാറൂനെ നോക്കി. അവള് ഉറങ്ങാനുള്ള വട്ടം കൂട്ടുന്നു. മറ്റ് മാര്ഗങ്ങളൊന്നും ഇല്ലാത്തതിനാല് ഞാന് സിനിമ കാണാന് തന്നെ തീരുമാനിച്ചു.</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">കാണെക്കാണെ എനിക്ക് പടം ഇഷ്ടമായി. ഒരു പൂ കൊഴിയുന്ന ലാഘവത്തോടെ അന്ന വിട കൊണ്ടപ്പോള് കണ്ണ് നിറഞ്ഞു. ആ പാട്ടൊരു നിവൃത്തീം ഇല്ല. കണ്ണീന്ന് ചാല് വെട്ടിച്ചു.</span></div>
<span style="font-size: large;"><br />"മരിച്ച അന്നയ്ക്ക് വേണ്ടി കരയണം കുട്ടീ കരയണം"</span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">ഞാന് ഞെട്ടിപ്പോയി. അവരാണ്. ഞാന് അവരുടെ മുഖത്തേക്ക് തുറിച്ചുനോക്കി.</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /> ഭാവഭേദമില്ലാതെ അവര് തുടര്ന്നു</span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">"മരിച്ച അന്നയാണ് ശെരി. അവളാ കല്യാണ വീട്ടീന്ന് എങ്ങോട്ടെന്നില്ലാതെ ഇറങ്ങിപ്പോയില്ല. പല നാടുകളില് പല കോലങ്ങളില് അവള് റസൂലിനെ തേടി അലഞ്ഞില്ല. റസൂല് കാണാത്ത അവന്റെ കൊച്ചിനെ പെറേണ്ടി വന്നില്ല...മരിച്ച അന്നയ്ക്ക് വേണ്ടി കരയണം കുട്ടീ കരയണം. കാരണം, അവള് ശെരിയായിരുന്നു. എന്നിട്ട് ജീവിക്കുന്ന അന്നയെ നോക്കി ചിരിക്കണം അടക്കിച്ചിരിക്കണം "</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">എനിക്ക് എന്തെങ്കിലും പറയാനാവും മുമ്പ് അവര് എണീറ്റു.ഒരു ദീര്ഘനിശ്വാസത്തിന്റെ സമയം കൊണ്ട് അവര് ബാല്ക്കണി വിട്ടു. എനിക്കവരെ അങ്ങനെ ഉപേക്ഷിക്കാനാവുമായിരുന്നില്ല. എങ്ങോട്ടെന്നില്ലാതെ ഓടി. അതാ അവര്.... ...അവര് റോഡ് ക്രോസ് ചെയ്ത് കഴിഞ്ഞു.. എനിക്കും ക്രോസ് ചെയ്യണം..</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">"നിന്റെ സീറ്റില് എന്തുവാടീ വാണം വെച്ചിട്ടുണ്ടായിരുന്നോ? ഓടി മനുഷ്യന്റെ പിത്തം എളവി. ഇത്രയ്ക്ക് അത്യാവശ്യപ്പെട്ടെങ്ങോട്ടാ? പാറൂനെ തിരിച്ചാ പുലിമടെല് കേറ്റിട്ടേ നമുക്ക് വീട്ടില് പോവാന് പറ്റൂ"</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">വൃന്ദ വന്ന് കൈ പിടിച്ചു.അനുസരണയോടെ തിരിഞ്ഞ് നടന്നു. തിരിഞ്ഞ് നോക്കണമെന്നുണ്ടായിരുന്നെങ്കിലും വേണ്ടാന്നു വെച്ചു. കാരണം മിക്കി കമരാച്ചിയുടെ കോളേജ് പെണ്കുട്ടി എന്തിനവരെ അനുഗമിച്ചെന്ന് എനിക്ക് ബോധ്യപ്പെട്ടു കഴിഞ്ഞിരുന്നു.</span></div>
</div>
unnimayahttp://www.blogger.com/profile/11655501119418322299noreply@blogger.com51tag:blogger.com,1999:blog-7450616597470868836.post-28627409302137260052012-11-19T17:49:00.002+05:302013-04-18T16:01:41.367+05:30ആരുമല്ലാത്ത ഒരാള് !<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
ആരുമല്ലാത്ത ഒരാളുടെ തലയും ഫുള്ഫിഗറും ഇന്നും സ്വപ്നത്തിലുടനീളമുണ്ടായിരുന്നു.<br />
<br />
ഞങ്ങള് എന്റെ ഫേവറൈറ്റ് ഡ്രീം ലൊക്കേഷനായ ഫസ്റ്റ് എസി കോച്ചില് ആയിരുന്നു. പതുങ്ങി പതുങ്ങി നീങ്ങുന്ന ട്രെയിന്. ഒരു സൈഡില് കടല്, മറുവശത്തു മല. അവനു കടലാരുന്നു ഇഷ്ടം എനിക്ക് മലയും, ഞങ്ങള് അതാത് ഇഷ്ടലൊക്കേഷന്സ് നോക്കി കുറെ നേരം മിണ്ടാതിരുന്നു.<br />
<br />
"മലങ്കാറ്റ്, നിന്റെ നിശ്വാസം പോലെ."<br />
ഞാനവന്റെ തോളില് ചാഞ്ഞു.<br />
<br />
"തിരനുരയുന്നു , നിന്റെ സ്നേഹം പോലെ "<br />
അവനെന്റെ മുടിയില് തലോടി, ഇത്തിരി കാര്യവായിട്ടു റൊമാന്റിച്ചു വരുവാരുന്നു. പക്ഷെ സ്റ്റണ്ട്സീന് അപ്പഴേക്കും ഇടിച്ചുകേറി. തലേലെ സ്ലൈഡ് താടീല് കൊണ്ടെന്നു പറഞ്ഞു അവനെന്നെ കിഴുക്കി.<br />
എനിക്ക് ദേഷ്യം വന്നു. ഞാന് ബ്രൂസിലീടെ പോലെ അഞ്ചാറിടി അവന്റെ വയറിനു കൊടുത്തു. അപ്പൊ എന്നെ പിശാചെന്നു വിളിച്ചു, ഞാന് മരപ്പട്ടീന്നും.<br />
പിന്നെ മനസ്സ് കനപ്പിച്ച് ഞങ്ങള് വീണ്ടും അതാത് ലൊക്കേഷന്സ് നോക്കി മിണ്ടാതിരുന്നു.<br />
<br />
"പോയി മിണ്ടൂ"<br />
എന്റെ കാറ്റെന്നെ നിര്ബന്ധിച്ചു. ഞാന് സോറി പറഞ്ഞു. തിരകള് അവനെ കൂടുതല് ആര്ദ്രനാക്കിയിരുന്നു. കഴുതെന്നു വിളിച്ചിട്ട് അവനെന്റെ രണ്ടു കവിളും പിടിച്ച് വലിച്ചു. എന്റെ കാറ്റ് എനിക്ക് ഓഷധികളുടെ മണം കൊണ്ടെത്തിച്ചു.<br />
<br />
"സ്വസ്ഥമായിട്ട് ഒന്ന് ഉറങ്ങൂ കുട്ടീ"<br />
ഇന്സുലിനും ബ്രഹ്മിയും എന്നെ ഓര്മ്മിപ്പിച്ചു ഞാന് ഉറങ്ങാന് ഒരിടം നോക്കി. അവന്റെ നെഞ്ച്, തിരവന്നിക്കിളി കൂട്ടുന്ന മണല്ത്തട്ട്.<br />
<br />
ഞാന് കണ്ണ് പൂട്ടി "ഒരു പാട്ട് പാടൂ ഇക്കാ"<br />
വലിയ കാര്യത്തിലേതോ മദാമ്മ തുള്ളിയ പാട്ടുപാടി. ചിരിച്ച് കിതച്ച് ഞാന് ഉറങ്ങി. ആ മയക്കത്തിലും ഞാന് സ്വപ്നം കണ്ടു.<br />
<br />
റെഡ് റോസസ്, മുത്ത് മണികള് , പട്ടുമെത്ത, ബലൂണ്, കളര് പെന്സില്, പോപ്പിന്സ് മുട്ടായി, ടെഡി ബിയര്, കുടഞ്ഞെറിഞ്ഞ വര്ണ്ണപ്പൊട്ടുകള്, അങ്ങനെ..<br />
ഞാന് ഉറക്കമുണര്ന്നപ്പോ അവന് ചെറുതായി ഉറങ്ങിത്തുടങ്ങിയിരുന്നു. പാവം തോന്നി. ഒരുമ്മ കൊടുക്കണംന്നു മനസ്സില് പറഞ്ഞതെയുള്ളൂ അപ്പഴേക്കും ചാടി എണീറ്റു.<br />
"എന്റെ സ്റ്റോപ്പെത്തി, എനിക്ക് പോണം"<br />
<br />
അവന് തിടുക്കത്തില് മുടി ചീകാന് തുടങ്ങി. എന്റെ മനസ്സ് തൂങ്ങി!.<br />
<br />
ദേഷ്യം?<br />
സങ്കടം?<br />
ശബ്ദം തൊണ്ടയിലുടക്കി ചക്രശ്വാസം വലിച്ചു. എന്റെ കാലിനു തീരെ ചേരാത്ത ഒരു ഇഷ്ടികക്കട്ട പൊക്കം തോന്നിക്കാന് ഞാന് ഇട്ടിട്ടുണ്ടായിരുന്നു. അതവന്റെ കാലിനെ ഞെരിച്ചമര്ത്തി. നിലവിളി അവന്റെതായിരുന്നു കണ്ണീര് എന്റെയും. ഞാനെന്ന സാഡിസ്റ്റ് ആ കാഴ്ച ആവേശത്തോടെ ആസ്വദിക്കുമ്പോഴാരുന്നു നാലരയ്ക്ക് വിളിച്ചുണര്ത്താന് ശട്ടം കെട്ടിയ എന്റെ ജൂനിയര് വന്നെന്നെ വിളിച്ചുണര്ത്തിയത്.<br />
<br />
മുഖത്തെ ഈര്ഷ്യയുടെ ആഴം മനസ്സിലാക്കിയ അവള് കുറ്റബോധത്തോടും ജിജ്ഞാസയോടും ചോദിച്ചു.<br />
"ആരാരുന്നു ചേച്ചീ?"<br />
<br />
ഒന്ന് പതറി. പിന്നെ പറഞ്ഞു<br />
"ആരോ ഒരാള്! ആരുമല്ലാത്ത ഒരാള്"<br />
<br />
"ആരുമല്ലാത്ത ഒരാള്?"<br />
അവള്ക്ക് വിശ്വാസമായില്ല.<br />
<br />
പുഞ്ചിരിച്ച് കൊണ്ട് ഞാന് ദൃഡമായി പറഞ്ഞു.<br />
"അതെ ആരുമല്ലാത്ത ഒരാള് "<br />
<br />
ഞാന് എണീറ്റ് ബെഡ്ഷീറ്റ് മടക്കി. അടുത്ത സ്വപ്നത്തിലെ ലീഡ് റോളിനായി ആരുമല്ലാത്ത അയാള് അതിനുള്ളില് കാത്ത് കെട്ടി കിടന്നു.</div>
unnimayahttp://www.blogger.com/profile/11655501119418322299noreply@blogger.com22tag:blogger.com,1999:blog-7450616597470868836.post-21398812395640247022012-08-15T16:10:00.006+05:302014-03-09T07:26:35.151+05:30പാൻപരാഗിന്റെ മണം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="text-align: justify;">
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;">
മറ്റൊരറുബോറൻ കല്ല്യാണവീട്.<br /><br />എനിക്കെണ്ണണമെന്നുണ്ടായിരുന്നു.<wbr></wbr>ഇങ്ങനെ അവനവനെ പ്രാകി സമയം കൊല്ലുന്ന എത്രാമത്തെ കല്ല്യാണമാണിതെന്ന്. അല്ല, കല്ല്യാണത്തെ മാത്രമെന്തിനു പഴിക്കണം ജനനം, മരണം, റസിഡന്റ്സ് അസോസിയേഷൻ വാർഷികം,.. തുടങ്ങി മനുഷ്യരൊത്തു കൂടുന്ന എല്ലാ ചടങ്ങുകൾക്കും സ്ഥിതി ഇതു തന്നാണല്ലോ. പക്ഷെ ഏറ്റവും മാരകം കല്ല്യാണം തന്നാ. എനിക്കിതുവരെ കത്തിയിട്ടില്ല ഒരുത്തനും ഒരുത്തീം കൂടെ കുഴീ ച്ചാടുന്നേന് നാട്ടുകാർക്കും വീട്ടുകാർക്കും എന്താ ഇത്ര ആഘോഷിക്കാനുള്ളേന്ന്!</div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;">
അപ്പൊ പറഞ്ഞ് വന്നത് കല്ല്യാണവീട്.ജയന്തിക്കുഞ്ഞമേ<wbr></wbr>ടതാണു കല്ല്യാണം.രണ്ട് കൈയും കാലുകളും കൂടി സഹായിച്ചാൽ മാത്രം എണ്ണിത്തീരാനൊക്കുന്ന .അച്ഛമ്മേ<wbr></wbr>ടെ സഹോദരവൃന്ദത്തിലേതോ ഒന്നിന്റെ മോളാണീ ജയന്തിക്കുഞ്ഞമ്മ. തിരുവനന്തപുരത്തൂന്ന് വിശേഷാവസരങ്ങളില് മാത്രം നാട്ടിലേക്ക് വണ്ടി കേറുന്ന എനിക്ക് അവരോട് വ്യക്തിപരമായി യാതോരടുപ്പവുമില്ല.കാണുമ്പോഴൊക്<wbr></wbr>കെയും ഏതു ക്ലാസിലാണെന്നു ചോദിക്കുകയും അതിന്റെ മറുപടി എന്തു തന്നായാലും റെക്കോഡിട്ടപോലെ “യ്യോ ഈ പെണ്ണിതെന്നാ വളർച്ചയാ ചാട്ടാ…” പാടുകയും ചെയ്യുന്നതൊഴിച്ചാൽ സംഭാഷണം ഞങ്ങൾക്ക് കിംകിഡുക്ക് സിനിമയാണ്.അങ്ങനെയുള്ള ഞാനാണിന്ന് Jayanthi weds Vinodkumar എന്ന സ്ത്രീധനക്കാറിലൊട്ടിക്കാനുള്ള തെർമ്മോക്കോൾ ചാരു ശില്പത്തിനടുത്ത് വാറ്റിക്കൊല്ലാൻ പറ്റിയ ചങ്ക് ചെറുക്കമ്മാരെയൊന്നും കാണാൻ കിട്ടാണ്ട് ഖിന്ന ചിത്തയായി ഇരിക്കുന്നെ!</div>
<br style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px; text-align: start;" /><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px; text-align: start;">“എല്ലാരും ഇങ്ങനിരിക്കുവാന്നോ ? വാ വാ വന്ന് വണ്ടിയേക്കേറ് രാഹുകാലത്തിനു മുന്നമങ്ങെത്തണം”</span><br />
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial, sans-serif; font-size: 13px; text-align: start;">
ഉത്സാഹികളാരോ വിളിച്ചു പറഞ്ഞു.<span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">എല്ലാരും അനങ്ങിത്തുടങ്ങി.</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">. മാതാശ്രീയെ കാണുന്നില്ലല്ലോ എന്റെ പ്ലാൻ വർക്കൌട്ടായില്ലേ എന്തോ.</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ഗീതൂ നിനക്ക് ഡൌട്ടല്ലേ ഉള്ളു?”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">അമ്മയാണ്.</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“അല്ലമ്മ ശെരിക്കും ഉണ്ട് ഞാനിപ്പൊ ബാത്രൂമിൽ പോയി നോക്കി.”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“സാരമില്ല നമ്മളമ്പലത്തിൽ കേറുന്നില്ലല്ലോ നീ വാ“</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“അതെങ്ങനാമ്മേ ഹനുമാൻ സാമീടെ നടവരെ എത്തീട്ട് തൊഴാതെ പോകുന്നെ? എനിക്കത് വലിയ വിഷമമാ”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ഹ്മ്ം ഞാൻ അച്ഛനോടൊന്നാലോചിക്കട്ടെ”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><div style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px; text-align: justify;">
ജിഹ്ഹ! ബുഹഹ! അമ്മ ഫ്ലാറ്റ്! തൊട്ട് കൂടാത്ത പെണ്ണുങ്ങളെ കണ്ട് കുടാത്ത ദൈവങ്ങളെ നിങ്ങക്കു സ്തുതി! വിവാഹം കഴിക്കാൻ പോകുന്ന ഹിന്ദുജനങ്ങളുടെ ശ്രദ്ധയ്ക്ക്;ദയവായി കല്ല്യാണം വല്ല ഉഗ്രകോപികളുടേയും നടേലു വെച്ച് നടത്തുക.കല്ല്യാണത്തിനു കൂടാൻ വിമുഖതയുള്ള പെമ്പിള്ളാർക്ക് രക്ഷപ്പെടാൻ ഇതേയുള്ളു ഒരു മാർഗം</div>
<br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ടീ അമ്മയ്ക്ക് എന്തായാലും കല്ല്യാണം കാണണം.ഇവിടെ കുഞ്ഞമ്മൂമ്മേം ബിജുക്കൊച്ചച്ചനും മാത്രേ ഉള്ളു. നീ ഇവിടെ നിക്കുവോ?</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ങ്ഹാ”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“സൂക്ഷിച്ച് നിക്കണേ ബിജൂനോടധികം മിണ്ടാനൊന്നും നിക്കണ്ട”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ങ്ഹും”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><div style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px; text-align: justify;">
കഷ്ടി ഒരു മണിക്കൂറേ എടുത്തുള്ളൂ കല്ല്യാണവീട് ഉത്സവപ്പിറ്റേന്നായി. തളർന്ന് കിടക്കുന്ന കുഞ്ഞമ്മൂമ്മേം ഭ്രാന്തനായ അവരുടെ മകനും തല്ലുകൊള്ളി ഞാനും മാത്രം മിച്ചം.</div>
<div style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px; text-align: justify;">
വീടിനുള്ളില് കാര്യമായിട്ടൊന്നും ചെയ്യാനില്ല പറമ്പിന്റെ വടക്കേ മൂലയിൽ കുന്നിക്കുരു പടർന്ന് കിടപ്പുണ്ട്.നനഞ്ഞ ഇലമണ്ണില് സസൂഷ്മം കുന്നിക്കുരു പെറുക്കി നടന്ന കുട്ടിക്കാലമാണ് ശാരദക്കുഞ്ഞമ്മേടെ വീടെന്നു കേക്കുമ്പോ ഇപ്പഴും മനസ്സില് തെളിയുന്ന ചിത്രം.പെണ്കുട്ടികള് പറമ്പിലിറങ്ങരുതെന്ന് ഓര്ഡാര് നിലനില്ക്കുന്ന സാഹചര്യമാണെങ്കില് കൂടിയും ഗൂഡനിശബ്ദതയുടെ ഈ പറമ്പ് വല്ലാത്തൊരു പ്രലോഭനം തന്നെയാണ്.കുന്നിക്കുരു പെറുക്കാന് പോവുക തന്നെ!</div>
<div style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px; text-align: justify;">
ഏതോ ലോകത്തിലെന്ന പോലെയാണ് തോന്നിയത്.ചുരിദാറിന്റെ ഷാള് ഇനി ഒരു കുന്നിക്കുരു കൂടി താങ്ങാനാവില്ലെന്നറിയിച്ചപ്പോഴാ<wbr></wbr>ണ് ബോധം വീണത്.ഇന്നിനി മതി.കുന്നിക്കുരുവിടാന് ഡപ്പി തപ്പി വീണ്ടും വീട്ടിലേക്കു കേറി.</div>
<br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“കുഞ്ഞിതെവ്വുടാർന്നു?”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ഞാൻ..ഞാൻ വെറുതെ പറമ്പി്ല്…”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“വെറുതേ പറമ്പിലെറങ്ങരുതെന്ന് കണിയാന് പറഞ്ഞതറിയത്തില്ലയോ.അപ്പടി പാമ്പാ.. ഇതുവരെ ആ സർപ്പദോഷം അങ്ങു പോയിട്ടില്ല.അതെങ്ങനാ കർമ്മം ചെയ്യേണ്ടവന്റെ തല തിരിഞ്ഞിരിക്കുവല്ലേ..”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">കുഞ്ഞമ്മൂമ്മ കഥകളുടെ കെട്ടഴിക്കുവാണ്. പാമ്പുകടിച്ച് മരിച്ച സരിഗക്കുഞ്ഞമ്മ, അതിനു ശേഷം വട്ടായിപ്പോയ ബിജുക്കൊച്ചച്ചൻ, തളർന്നുപോയ തന്റെ ശരീരം… കേട്ടു മടുത്തു!സൂത്രത്തിൽ തടിതപ്പി</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“കുന്നിക്കുരുവിടാൻ ഈ ഡപ്പി മതിയോ?"</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><div style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px; text-align: justify;">
ഞെട്ടിത്തിരിഞ്ഞു പോയി. ബിജുക്കൊച്ചച്ചനാണ്. പതിനെട്ടു കൊല്ലമായി ഈ മനുഷ്യനെക്കാണുന്നു ഇന്നേവരെ ഒരക്ഷരം ഞാനോ ഇങ്ങേരോ പരസ്പരം കൈ മാറിയിട്ടില്ല.പെട്ടെന്നൊന്ന് പകച്ചെങ്കിലും മറുപടി കൊടുത്തു</div>
<br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif;"><span style="line-height: 18px;">"വേണന്നില്ല.ഷാള് വെച്ചട്ജെസ്റ്റ് ചെയ്യാം."</span></span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial, sans-serif; font-size: 13px; text-align: start;">
"അതിലിനി പറ്റൂല്ലല്ലോ. ഇത് വെച്ചോ. ഇനി പെറുക്കുമ്പൊ ഇടാം."<br /><br />"അത്...വേണ്ട..ഇനി ഞാന് പോണില്ല"<br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ഹഹ അമ്മ പറേന്ന കേട്ട് പേടിച്ചല്ലേ.. പറമ്പിലു പാപ്മുണ്ടെന്നുള്ളത് നേരാ പക്ഷെ പാവങ്ങളാ അങ്ങനേന്നും ഉപദ്രവിക്കത്തില്ല”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“അപ്പൊ സരിഗക്കുഞ്ഞമ്മ?” അറിയാതെ ചോദിച്ച് പോയി. വേണ്ടായിരുന്നെന്ന് അപ്പൊത്തന്നെ തോന്നി</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><div style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px; text-align: justify;">
“ങ്ഹാ.. സരിഗ..! അവളു കന്നന്തിരിവു കാണിച്ചിട്ടല്ലിയോ! മുറ്റത്തൊരു പാമ്പിൻ കുഞ്ഞ്. ഞാൻ പണിയാനിരിക്കുമ്പൊ കടിക്കുംന്ന് പേടിച്ച് അപ്പൊത്തന്നെ തച്ച് കൊന്നു. കുഞ്ഞിനെക്കൊന്നാ തള്ള ചോദിക്കാൻ വരുവെന്ന് അവക്കെന്നാ അറിയത്തില്യോ?ഒന്നൂല്ലേലും അവക്കുവപ്പൊ മൂന്നുമാസം പള്ളേലുള്ളതല്ലാരുന്നോ“<br />വേദന മൌനത്തിന്റെ രൂപത്തില് ഞങ്ങളെ പൊതിഞ്ഞു.സരിഗക്കുഞ്ഞമ്മയുടെ നല്ലോം വെളുത്ത പല്ലും തുടങ്ങിയാല് നിര്ത്താനറിയാത്ത ചിരിയും മനസ്സിലേക്കോടി വന്നു, സരിഗക്കുഞ്ഞമ്മ മരിക്കുമ്പോ എനിക്ക് കരയാനുള്ള പ്രായമായിട്ടില്ല. ഇന്നാദ്യമായി എനിക്കാ മരണത്തില് വേദന തോന്നുന്നു. ബിജു കൊച്ചച്ചനോട് അടുപ്പവും.</div>
<div style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px; text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“എന്തേ കുഞ്ഞ് കല്ല്യാണത്തിനു പോവാത്തെ?”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">കള്ളം പറയാൻ തോന്നിയില്ല ഉള്ളത് പോലെ പറഞ്ഞു</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“അത്.. എനിക്ക്… എനിക്ക് ആള് കള്ടെ എടേല്' ഇരിക്കുന്നതിഷ്ടവില്ല. ഒരുതരം ജാള്യം!"</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><div style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px; text-align: justify;">
“ജാള്യതേ?ഹഹ! സുമേടെ അനന്തരവളായിട്ട് നിനക്ക് നാണവില്ലേ കുഞ്ഞേ ഇങ്ങനെ പറയാൻ!അവടെയാ കണ്ണും നെറ്റീം ചെവീം നെറോം ഒക്കെ അവടെ കൊച്ചിനെക്കാൾ നിനക്കാ കിട്ടിയെ.എന്നിട്ടും ആ തന്റേടം മാത്രം കിട്ടീല്ല കഷ്ടം!“</div>
<br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><div style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px; text-align: justify;">
എനിക്ക് നല്ല ദേഷ്യം വന്നു.പക്ഷെ പന്തിപ്പൊ വീണിരിക്കുന്നത് എന്റെ കോർട്ടിലാണ്. പണ്ട് സുമേപ്പച്ചിയെ ഉമ്മവെച്ചതിനു അപ്പൂപ്പനും പോറ്റിമാമനും ഒക്കെ ചേർന്ന് കൊച്ചച്ചനെ കെട്ടിയിട്ട് തല്ലിയത് ഓർമ്മ വന്നു. ധൈര്യശാലിയെ ഒന്ന് ‘ജാള്യപ്പെടുത്തണം’</div>
<br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“സുമേപ്പച്ചി കൊച്ചച്ചന്റെ പെങ്ങളല്ലാരുന്നോ എന്നിട്ടും എന്തേ അന്നങ്ങനെ തോന്നീത്?</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">ഒരു മൌനമാണു പ്രതീക്ഷിച്ചത്. പക്ഷെ മറുപടി ഉടൻ വന്നു</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ആങ്ങളേന്നും പെങ്ങളേന്നുമൊക്കെ പറേണേന്റപ്പറത്ത് ആണെന്നും പെണ്ണന്നും രണ്ട് കാറ്റഗരി ഇല്ലിയോ കുഞ്ഞെ. അത്രേ അന്ന് ചിന്തിച്ചിരുന്നുള്ളു”.</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">ഒരു ദീർഘനിശ്വാസത്തിന്റെ സമയമെടുത്തിട്ട് കൊച്ചച്ചൻ തുടർന്നു</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ഇന്നും”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><div style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px; text-align: justify;">
ഇങ്ങേരെ പ്രാന്താന്നു വിളിക്കുന്നേന്റെ കാരണം എനിക്കിപ്പൊ ഏതാണ്ടൊക്കെ കത്തിത്തൊടങ്ങി. എന്നാലും എന്തോ, അയാൾ കുറച്ചു കൂടിയൊക്കെ സംസാരിച്ചിരുന്നെങ്കിൽ എന്ന് തോന്നി.</div>
<br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“നീ കോളേജിലല്ലിയോ? ലൈൻ വല്ലോം ഒത്തോ?</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ഞാൻ കോളേജിൽ പോണത് പഠിക്കാനാ ലൈൻ ഒപ്പിക്കാനല്ല”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><div style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px; text-align: justify;">
“ഹഹ! ആ പറഞ്ഞേന്റെ ദേഷ്യത്തിലുണ്ടല്ലോ നിന്റെ നിരാശ! പ്രേമിക്കാൻ തുടങ്ങിയാപ്പിന്നെ പഠിത്തതിനൊക്കെ രണ്ടാം സ്ഥാനേ പിന്നെ വരൂ ഒരു കണക്കിനു പ്രേമിക്കാതിരിക്കുന്നതാ നല്ലത്”</div>
<br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><div style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px; text-align: justify;">
ഒരു കോളേജിന്റെ റാങ്ക് പ്രതീക്ഷ അപ്പാടെ തച്ചുടച്ചിട്ട് ഫൈനലിയർ പരീക്ഷയ്ക്ക് രണ്ട് മാസം മുമ്പ് പ്രേമിച്ച പെണ്ണിനേം കെട്ടി കുലത്തൊഴിലുമായി ജീവിക്കാനിറങ്ങിയ മൊതലാണ് ഇന്ന് നിന്നീ ഫിലോസഫിയൊക്കെ അടിക്കുന്നെ. ഒന്നൂടെ ചൊറിയാൻ തീരുമാനിച്ചു.</div>
<br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ആ ഡിഗ്രി എഴുതിയെടുക്കാൻ പിന്നെ തോന്നീല്ലേ?”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ഓ..എന്നാത്തിനാ? അതിലൊക്കെ എന്നാതാ ഒള്ളെ? ജോലി വല്ലോം കിട്ടുമാരിക്കും. എനിക്ക് ജോലി ഉണ്ടല്ലോ.അതിനെന്നതാ ഒരു കൊഴപ്പം?ഇതും ഒരു ബിസിനസല്ലെ?”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">സല്ലാപം സിനിമേലെ കുഞ്ഞൂട്ടനാശാരിയെ അനുകരിച്ചുള്ള ആ ആംഗ്യം കാണുച്ചുള്ള പറച്ചിൽ എനിക്ക് നന്നായിട്ട് രസിച്ചു.</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ഹഹ അത് കൊള്ളാരുന്നു. മാള അരവിന്ദനെ കടത്തി വെട്ടി ഹിഹി ”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“അപ്പൊ നിനക്ക് ചിരിക്കാനും അറിയാല്ലേ. ഞാന് വിചാരിച്ചു നീ വെറും മുക്കാമൂളി ആണെന്ന്! നീയെങ്ങനാ ഈ എഴുതുന്ന കൂട്ടത്തിലാണോ?”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“അതിപ്പൊ ഞാൻ… എനിക്ക്… എന്തോ എനിക്കറിയില്ല”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“നിന്നോട് ചോദിച്ച എന്നെത്തല്ലണം. ഇതിപ്പൊ ഞാൻ നീ കന്യകയാണോന്ന് ചോദിച്ചാലും ഇതന്നെ പറയൂ”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" />ലോകോത്തര കോമഡി ഒന്നും അല്ലായിരുന്നു. എന്നാലും എനിക്ക് ചിരിക്കാതിരിക്കാന് പറ്റിയില്ല.<br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ഹിഹിഹിഹിഹിഹി.. ഹങ്ങനേന്നുവില്</span><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;"><wbr></wbr>ല..ഹിഹിഹിഹിഹിഹി..ഐം സോറി എനിക്ക് ഹിഹിഹി..ചിരി തൊടങ്ങിയാ നിർത്താൻ പറ്റില്ല ഹിഹിഹി..”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ഈ പെണ്ണുങ്ങളെല്ലാം ഇങ്ങനാണോ? ചിരി തൊടങ്ങിയാ നിര്ത്താനറിയത്തില്ലേ?ഈ ഹിഹിഹി. എന്തുവാ ഡാകിനീടെ ചിരിയാന്നോ?”</span><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><br style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;" /><span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;">“ഹിഹിഹി.. ഹിഹിഹി.. ഞാൻ ഡാകിനി.. ഹിഹിഹി..</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial, sans-serif; font-size: 13px; text-align: start;">
<span style="font-family: Arial, Tahoma, Helvetica, FreeSans, sans-serif; line-height: 18px;"><br /></span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial, sans-serif; font-size: 13px; text-align: start;">
ഞാന് ചിരിച്ച് ചിരിച്ച് ശ്വാസം കിട്ടാത്തവളായിത്തീര്ന്നുവോ? ആയിട്ടുണ്ടാവണം.അല്ലാതെ പാന്പരാഗിന്റെയാ അസ്ഥി തുളയ്ക്കുന്ന ഗന്ധം എന്റെ ചുണ്ടുകളിലും പതുക്കെ ശ്വാസത്തിലും കലരുന്നതെങ്ങനെ?"സരീ, നിനക്കിഷ്ടമുള്ളതല്ലേ ഈ മണം" എന്ന ചോദ്യത്തിന് മൂളുക മാത്രം ചെയ്തതിലൂടെ രൂക്ഷമായ ആ ഗന്ധം മറുവീടിനു കഴിച്ച ചിക്കന് കറിയിലും മടക്കയാത്രയില് ട്രൈനിലും വിടാതെ നിന്നു. വീട്ടിലെത്തി ആ മണത്തെ ഉപ്പുരസമുള്ള കോള്ഗേറ്റ് പേസ്റ്റ് കൊണ്ട് ഇല്ലായ്മ ചെയ്തു കഴിഞ്ഞപ്പോള് പക്ഷെ പ്രിയപ്പെട്ടതെന്തോ നഷ്ടപ്പെടുത്തിയവളെപ്പോലെ ഞാന് വിങ്ങി വിങ്ങിക്കരയുന്നുണ്ടായിരുന്നു.</div>
</div>
</div>
unnimayahttp://www.blogger.com/profile/11655501119418322299noreply@blogger.com29tag:blogger.com,1999:blog-7450616597470868836.post-41185166846370193302012-03-04T12:05:00.003+05:302012-03-04T12:05:31.769+05:30ഒരൈസീയൂ രാത്രിയുടെ ഓർമ്മയ്ക്ക്<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
ഓപ്പറേഷൻ തിയേറ്ററിലെ പൊടുന്നനേ തെളിഞ്ഞ ലൈറ്റുകളും ഊരിക്കൊണ്ടിരിക്കുന്ന കയ്യുറകളും എന്റെ ഏഴാമത്തെ ഓപ്പറേഷന്റെ അവസാനത്തെ സാക്ഷ്യപ്പെടുത്തി.ഓപ്പറേഷൻ വിജയിച്ചോ അതോ പഴയ പടിയോ? അനസ്തേഷ്യയുടെ ആലസ്യത്തിലും ആ ആകാംഷ എന്നിൽ വന്നു നിറഞ്ഞു.പതിവില്ലാത്തതാണു. പണ്ടൊന്നും ഇങ്ങനല്ലാരുന്നു.ഓപ്പറേഷനു മുമ്പ് സിസ്റ്ററാന്റി വന്ന് പച്ച ഗൌൺ അണിയിക്കുമ്പൊ ഒരുതരം പിക്നിക്കിനു പോകുന്ന ആവേശമായിരുന്നു.വായിച്ചു കൂട്ടിയ മന്ത്രവാദിക്കഥകളിലെ മാന്ത്രിക ദണ്ഡിന്റെ പരിവേഷം മാറി മാറി ചികിത്സിച്ച എല്ലാ ഡോകടർമാരുടേയും സ്കെതസ്കോപ്പിനു ഞാൻ ചുമ്മാ നൽകുമായിരുന്നു.ഓരോ ഓപ്പറേഷൻ കഴിയുമ്പോഴും രാജകുമാരനായി മാറിയ തവളയെപ്പോലെ എന്തെങ്കിലുമൊക്കെ അത്ഭുതങ്ങൾ നടക്കുമെന്ന് വെറുതേ ആശിക്കുമാരുന്നു.ഇപ്പൊ അങ്ങനല്ല ഞാൻ വളർന്നു; ഒരുപാട്. എന്റെ മംഗോളിയനെന്നോ ചൈനീസെന്നോ തിരിച്ചറിയാൻ പറ്റാത്ത മൂക്കിനെ ഭാരതീയവത്കരിക്കാനുള്ള എളിയ ശ്രമമാണീ ഓപ്പറേഷനെന്ന് തിരിച്ചറിയാറൊക്കെയായി...<br />
<br />
അപ്പോഴേക്കും എന്റെ രഥം ഐസിയു എന്ന മൂന്നക്ഷരത്തിന്റെ ഉള്ളിലേക്ക് പ്രവേശിച്ചു.<br />
ഹപ്പൊ ഹിതാണൈസിയു! സിനിമകളിലെല്ലാം സകലമാന ജനങ്ങളും അവരുടെ ജാരസന്തതിയെപ്പറ്റി വെളിപ്പെടുത്തുന്ന പുണ്യസ്ഥലം.മുമ്പും കിടന്നിട്ടുണ്ട്.അന്നൊന്നും പക്ഷെ ബോധമില്ലാരുന്നു.ഇത്തവണ അനസ്തേഷ്യ പണി പറ്റിച്ചു.ഇവിടെ കിടന്നിട്ട് ഞാനെന്ത് ചെയ്യാനാ?ജാരസന്തതികളൊന്നുമില്ലാത്തത് കഷ്ടമായിപ്പോയി.ചിന്തകൾ കാടുകേറും മുമ്പ് രഥം ശയ്യയ്ക്ക് വഴിമാറി.പുതിയ പുതപ്പ്,പഞ്ഞി,ഗ്ലൂക്കോസ് കുപ്പി.പുതിയ നെഴ്സ് നീട്ടിയ കട്ടൻ ചായ ഏച്ചുകെട്ടുകൾക്കിടയിലൂടെങ്ങനോ ഉദരത്തിലേക്കുള്ള വഴി കണ്ടെത്തി.ഉദരത്തിലെത്തിയ കട്ടഞ്ചായയ്ക്ക് പുറത്തോട്ടു പോകാൻ വഴികാണിക്കൂന്നും പറഞ്ഞ് കളിക്കുടുക്കയിലെ ടിങ്കു മുയലിന്റെ ദൈന്യതയോടെ ഞാനിരുന്നപ്പൊ അതിനും നഴ്സാന്റി സൌകര്യമൊരുക്കി.ഇത്രേം ആയപ്പോഴേക്കും അമ്മ വന്നു.അത്രേം നേരോം അഭിനയിച്ച ധൈര്യവും അനുഭവിച്ച പ്രെഷറും അന്നേരമലിഞ്ഞുപോയി.ആ നിർവൃതിയിൽ അമ്മ പറഞ്ഞതൊന്നും കേട്ടില്ല.അനുവദിച്ച ഒരുമിനിട്ട് പൂർണ്ണമായും ഉപയോഗിച്ചിട്ട് മടങ്ങാൻ നേരത്ത് പന്ത്രണ്ട് മണിക്കൂറിവിടെ കിടന്നാ മതി അതു കഴിഞ്ഞാൽ വാർഡിലേക്കു പോകാമെന്നു പറഞ്ഞതൊഴികെ.നെഴ്സാന്റി പിന്നേം വന്ന് മുഖത്തു ചില ടച്ചപ്സൊക്കെ നടത്തി.എന്നിട്ട് റൂമിന്റെ വലത്തേയറ്റത്തെ കസേരയിൽ പോയിരുന്നുറങ്ങാൻ തുടങ്ങി.<br />
ഈ മുറിയിൽ ഇപ്പൊ ബോധമുള്ളവളായിട്ട് ഞാൻ മാത്രമേ ഉള്ളല്ലോ എന്ന ഭയം എന്നെ കീഴ്പ്പെടുത്തുമ്മുമ്പ് എന്റെ ‘ഭാഷാന്തരത്തിലെ’ ദിനേശൻ കേട്ടമാതിരി ഒരു ഞരക്കം ഞാനും കേട്ടു.<br />
“സിസ്റ്ററേ..സിസ്റ്ററേ..”<br />
മൌനം.<br />
ഇപ്പൊ ഞരക്കമില്ല കുറച്ചൂടെ തെളിവോടെ,<br />
“സിസ്റ്ററേ...”<br />
സിസ്റ്ററാന്റി ശബ്ദിച്ചു:<br />
“എന്താ സതീശേട്ടാ നിങ്ങക്കു വേണ്ടേ?ഇന്ന് രാവിലെ തൊട്ടെനിക്ക് മുടിഞ്ഞ പണിയാ ഇനി അരമണിക്കൂറൂടെ കഴിഞ്ഞാ വാർഡിൽ പോണം.ഒന്നു മയങ്ങിക്കോട്ടെ ഞാൻ”<br />
മൌനം എന്ന ഇടവേളയ്ക്കു മുമ്പേ സതീശേട്ടൻ:<br />
“അല്ല എന്റെ വീട്ടുകാരൊക്കെ...”<br />
“ഒന്നും അറിഞ്ഞില്ല അറിയുമ്പൊ പറയാം”.<br />
ആ സംഭാഷണം അവിടെ തീർന്നു. എന്റെ കട്ടിലിന്റെ വലതു ഭാഗത്ത് കർട്ടൻ കൊണ്ട് മറച്ച അതിരിന്റെ അപ്പുറത്ത് നിന്നാണീ അശരീരി വന്നതെന്ന് മനസ്സിലായി.ആരാ ഈ സതീശൻ? എന്താ അയാക്കു പറ്റിയെ തുടങ്ങിയ ചോദ്യങ്ങൾ തിരിച്ചും മറിച്ചും ചോദിച്ച് ഞാൻ അരമണിക്കൂർ തള്ളി നീക്കി.<br />
“സിസ്റ്ററു പോവാണോ?”<br />
“അതെ. അടുത്താളിപ്പൊ വരും”.<br />
“ഇന്നലെ വന്ന പയ്യനാണോ?”<br />
“ങ്ഹാ ഷാജറു തന്നാ”<br />
“ങ്ഹാ”.<br />
ആ “ങ്ഹാ”യിൽ പ്രതീക്ഷയുടെ ധ്വനിയുണ്ടായിരുന്നു.<br />
അധികം നേരം വേണ്ടി വന്നില്ല വലത്തേയറ്റത്തെ കസേരയ്ക്ക് പുതിയ അവകാശിയെ കിട്ടി. “മോനേ ഷാജറേ”<br />
“എന്താ സതീശേട്ടാ”<br />
“ദെവസം രണ്ടായില്ലേടാ എന്താടാ എന്നെക്കാണാൻ ആരും വരാത്തെ?ഒരു കാലല്ലേ പോയുള്ളു അപ്പഴേക്കും അവർക്കെന്നെ വേണ്ടാതായോ?”<br />
<br />
സതീശേട്ടന്റേയും ഷാജറിന്റേയും സമ്മതത്തോടു കൂടിമൌനം ഒരൻഞ്ചു മിനിട്ട് അവിടെ നിന്നു.ഇനിയും ആ മൌനം അവിടെ നിക്കുന്നത് ഷാജറിനും സതീശേട്ടനും എന്തിനു കേൾവിക്കാരിയായ എനിക്കുപോലും അസഹ്യമാണെന്നു മനസ്സിലാക്കിയ നെഴ്സേട്ടൻ ചോദിച്ചു:<br />
<br />
“കാലെങ്ങനുണ്ട് വേദനയുണ്ടോ?”<br />
“ങ്ഹാ സംസാരിക്കുമ്പൊ അറിയത്തില്ല മിണ്ടാതിരിക്കുമ്പഴാ”<br />
അവരുടെ തുടർ സംഭാഷണങ്ങളും കേൾക്കണമെന്നെനിക്കാഗ്രഹമുണ്ടായിരുന്നു പക്ഷെ ചില ശാരീരിക അസ്വാസ്ഥ്യങ്ങൽ അതിനു സമ്മതിച്ചില്ല.മൂക്കീന്നെന്തോ ഒരു ദ്രാവകം പുറത്തേക്കു വരുന്നു.നല്ല ഒഴുക്കിൽ തന്നെ. ആ സിസ്റ്ററാന്റി ഒണ്ടായിരുന്നേ ഒന്നു വിളിക്കാരുന്നു. ഇതിപ്പൊ...ഒരു പച്ച ഗൌൺ മാത്രേ വസ്ത്രമായിട്ടുള്ളൂന്ന സത്യം എന്നെ ആ നെഴ്സേട്ടനെ വിളിക്കുന്നതിൽ നിന്നും പിന്തിരിപ്പിച്ചു. “ഐസിയുവിൽ പതിനാറുകാരിയെ പീഡിപ്പിച്ചു കൊന്നു” എന്നൊന്നും പറഞ്ഞ് നാളെ പത്രത്തിൽ വാർത്ത വരരുതല്ലോ.<br />
സമയം ഇഴഞ്ഞു നീങ്ങുന്നു.ദ്രാവകത്തിന്റെ ഒഴുക്കൊട്ടു നിക്കുന്നുമില്ല.ഗൌൺ വരെ നനഞ്ഞിരിക്കുന്നു ഇനീം മിണ്ടാതിരിക്കുന്നതു ശെരിയല്ല പീഡിപ്പിക്കുന്നെ പീഡിപ്പിക്കട്ടെ. ഞരങ്ങി ഞരങ്ങി ചില മൂളലുകളൊക്കെ പുറപ്പെടുവിച്ച് ഞാൻ നെഴ്സേട്ടനെ വിളിച്ചു.<br />
“അള്ളോ ഈ കുട്ടി”!<br />
നഴ്സേട്ടൻ കുറച്ച് പഞ്ഞിയെടുത്ത് ആ ദ്രാവകം തുടയ്ക്കാൻ തുടങ്ങി.വേസ്റ്റ് ബാസ്ക്കറ്റിൽ ഏന്തിവലിഞ്ഞു നോക്കിയപ്പൊ ഞെട്ടിപ്പോയി ആ പഞ്ഞികളിൽ ചോര! പേടിച്ച് പണ്ടാരടങ്ങി നെഴ്സേട്ടനെ നോക്കി. നെഴ്സേട്ടൻ പറഞ്ഞു :<br />
“ഈ സർജറി കഴിയുമ്പൊ മൂക്കീന്ന് ബ്ലഡ് വരുന്നത് പതിവാ . മോളെന്താ നേരത്തേ വിളിക്കാത്തെ? ഇനി വരുമ്പൊ ഉടനേ പറയണേ”<br />
ദൈവമേ എന്തൊരു വൃത്തികെട്ട ഞാൻ! എന്തല്ലാമാ ഈ മനുഷ്യനെപ്പറ്റി ചിന്തിച്ചു കൂട്ടിയെ! ഛെ!<br />
<br />
നെഴ്സേട്ടൻ വീണ്ടും സതീശേട്ടന്റെ അടുത്തേക്കു പോയി. സതീശേട്ടൻ തിരക്കി.<br />
“ആരാ ഷാജറേ അപ്രത്ത്”?<br />
“ഒരു പെൺകുട്ടിയാ പ്ലാസ്റ്റിക് സർജറി കഴിഞ്ഞ് കെടക്കാ”<br />
“എന്തെങ്കിലുമൊക്കെ മിണ്ടാൻ പറ അതിനോട്”<br />
“മിണ്ടാൻ പറ്റില്ല നോസ് കറക്ഷനാ”<br />
“എന്നുവെച്ചാ?”<br />
“അതിപ്പൊ...മൂക്കൊന്ന് പൊക്കാനായിട്ട് ചെയ്തതാ ഈ ക്ലെഫ്റ്റിന്റെ,നമ്മളു മുച്ചുണ്ടെന്നു പറയില്ലേ അതിന്റെ സർജറീടെ ഭാഗായിട്ട്”<br />
“മുച്ചുണ്ടോ?ആമ്പിള്ളാരു വല്ലോം ആരുന്നേ മീശ വെച്ച് അഡ്ജസ്റ്റ് ചെയ്യാരുന്നു ഇതിപ്പൊ പെങ്കുട്ടിയാല്ലേ കഷ്ടായിപ്പോയി”<br />
<br />
എനിക്കങ്ങേരോട് എന്തെന്നില്ലാത്ത ദേഷ്യം തോന്നി.അന്നു പിന്നെ ഞാൻ ഒരു സ്ഥിരം ബസ് യാത്രിക ആയിട്ടില്ലാത്തതിനാലും യൂടൂബിൽ സിത്സില അപ്ലോഡ് ചെയ്യപ്പെട്ടിട്ടില്ലാത്തതിനാലും എന്റെ തെറി ശേഖരം നന്നെ ശുഷ്കമായിരുന്നു. ഞാനയാളെ ‘പൊണ്ണത്തടിയാ’ന്ന് മനസ്സിൽ വിളിച്ച് സമാധാനിച്ചു. ഒന്നമാന്തിച്ചു നിന്നെങ്കിലും നെഴ്സേട്ടൻ പെട്ടന്നിടപെട്ടു:<br />
“സതീശേട്ടാ ആ കുട്ടിക്ക് കേക്കാം”<br />
മൌനം പതിവുപോലെ വരവറിയിച്ചു. സതീശേട്ടൻ പിന്നെപ്പറഞ്ഞു, കുറച്ചുച്ചത്തിൽ :<br />
<br />
“ഷാജറിനറിയാമോ ഇങ്ങനുള്ളോർക്ക് ഭയങ്കര ബുദ്ദിയാ. ഞങ്ങടെ നാട്ടിലൊരു വിഷ്ണുദാസുണ്ടാരുന്നു ഇതുപോലെ.എന്നിട്ടെന്താ,നാട്ടിലാദ്യായിട്ട് പി എസ് സി വഴി സെക്രട്ടറിയേറ്റിൽ ജോലി കിട്ടിയതവനാ.ഇങ്ങനുള്ളോർക്ക് ദൈവം അറിഞ്ഞ് ബുദ്ദി കൊടുക്കും”<br />
കളിയാക്കലും കുറ്റപ്പെടുത്തലും പിന്നേം സഹിക്കാം അതൊക്കെ കേക്കുമ്പൊ ദേഷ്യോം സങ്കടോം മാത്രേ തോന്നൂ.സഹതാപം പക്ഷെ അങ്ങനല്ല മേൽപ്പടി സാധനങ്ങൾക്കു പുറമേ അവനവനോടൊരു പുച്ഛം കൂടി ബോണസായിട്ട് ലഭിക്കും. അവരുടെ സംഭാഷണം പിന്നേം തുടർന്നു.ഷാജറിനു ഗൾഫിലേക്ക് കിട്ടിയ വിസ, സതീശേട്ടന്റെ മൂത്ത മോളെ ആലോചിച്ചു വെച്ചിരിക്കുന്ന ചെക്കൻ,അങ്ങനങ്ങനെ..ഞാൻ മന:പ്പൂർവ്വം എന്റെ കാതുകളെ കൊട്ടിയടച്ച് ഉറങ്ങാൻ കിടന്നു.<br />
നേരം പോയതറിഞ്ഞില്ല ഉണർന്നപ്പൊ കണ്ടത് എന്നെ വൃത്തിയാക്കുന്ന ഇന്നലത്തെ നെഴ്സാന്റിയെയാണു .സംഭാഷണങ്ങളൊന്നുമുണ്ടായില്ല രഥം വന്നു. ഞാൻ വാർഡിൽ തിരിച്ചെത്തി.ഡോക്ടർ മാരുടെ പരിശൊധന,ഭക്ഷണം,ഓപ്പറേഷന്റെ റിസൾട്ടിനെപ്പറ്റിയുള്ള അമ്മേടേം അച്ഛന്റേം ശുഭാപ്തി വിശ്വാസ പ്രവചനങ്ങൾ..എല്ലാം കഴിഞ്ഞ് ‘ഡെത്ത്ലി ഹാലോസും’ കയ്യിലെടുത്ത് ബെഡ്ഡിൽ കിടക്കുമ്പൊ അച്ഛൻ അമ്മയോടൊരു ന്യൂസ് പറയുന്ന കേട്ടു:<br />
“ എടീ ഞാനിന്നലെ പറഞ്ഞില്ലേ മെനിഞ്ഞാന്ന് വൈറ്റിലേ നടന്ന ആക്സിഡന്റ്,ആ സ്ത്രീയുടേം മക്കടേം പോസ്റ്റ്മാട്ടം കഴിഞ്ഞ് ബോഡി നാട്ടിലു കൊണ്ടുപോയി.തന്ത ഇപ്പഴും ഐസിയൂവിൽ കിടക്കുവാ ആരും ഇതുവരെ അറിയിച്ചിട്ടില്ലാത്രേ”<br />
‘ഡെത്ത്ലി ഹാലോസ്’ നിലം തൊട്ടു.മനസ്സിനാകെയൊരു ഭാരം. ഒരഞ്ചു മിനിട്ട് മുമ്പു വരെയെങ്കിലും ഞാൻ ദേഷ്യത്തോടെ മാത്രം ഓർത്തിരുന്ന ശബ്ദം.ആ ശബ്ദത്തിന്റെ ഉടമയോടിപ്പം ഉൾനിറഞ്ഞ സഹതാപം മാത്രം.അതെ സഹതാപം.ഉപഭോക്താവിന്റെ ഇഷ്ടാനിഷ്ടങ്ങൾ കണക്കിലെടുക്കാതെ നമ്മൾ വാരിക്കോരിക്കൊടുക്കുന്ന സാധനം. എന്തു ചെയ്യാം സതീശേട്ടാ നമ്മളൊക്കെ മനുഷ്യരായിപ്പോയില്ലേ,കേവലരായ മനുഷ്യർ!!</div>unnimayahttp://www.blogger.com/profile/11655501119418322299noreply@blogger.com15tag:blogger.com,1999:blog-7450616597470868836.post-66411152436709719632012-02-03T11:52:00.000+05:302012-02-03T11:52:53.922+05:30ഭാഷാന്തരം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
ആറുകൊല്ലത്തെ പ്രവാസസ്ത്തിനിടെ താൻ നന്നാട്ടുമുക്കിനെപ്പറ്റി ആകുലപ്പെട്ടതിന്റെ പകുതിപോലും നന്നാട്ടുമുക്ക് തന്നെപ്പറ്റി ചിന്തിച്ചിരുന്നില്ലല്ലോ എന്ന തിരിച്ചറിവിന്മേൽ കാലടികൾ പതിപ്പിച്ച് ആർക്കോ വേണ്ടിയെന്നപോൽ നടക്കുവാരുന്നു ദിനേശൻ.ഒന്നും മാറിയിട്ടില്ല.ആറുകൊല്ലം മുമ്പ് നന്നാട്ടുമുക്കുകാർ തന്നെക്കണ്ടത് ‘പോക്കണം കെട്ടവ‘നായിട്ടാണെങ്കിൽ ഇന്നത്‘ തലക്കനം പിടിച്ചവ‘നായി.എന്തു വ്യത്യാസം! ആകെ മൊത്തം ഒരസ്സ്വസ്ഥത.ദിനേശനു മുള്ളണം.പണ്ട് സുഭാഷിനും അജീഷിനുമൊപ്പം നീട്ടിവിട്ട പമ്പുസെറ്റിന്റെ ഉപ്പും ചൂടും നീരുപാധികം സഹിച്ച നാറ്റപ്പൂച്ചെടികളെയോർത്ത് ദിനേശൻ അവ്യ്ക്കരികിലേക്കു വെച്ചു പിടിച്ചു.ആകെ മൊത്തം കാടു പിടിച്ച് കിടക്കുന്നു.നാറ്റപ്പൂച്ചെടിക്കു പുറമേ പേരറിയാത്ത ചില മുള്ളു ചെടികളും സ്ഥലം കയ്യേറിക്കഴിഞ്ഞു.ഈ വികസനം വികസനംന്ന് അലമുറയിടുന്നോമാർക്ക് ഒരു തൂമ്പയെടുത്ത് ഈ കാടൊന്നു വെട്ടിത്തളിച്ചൂടെ?ദിനേശൻ ഈർഷ്യയോടെ ചിന്തിച്ചു.പക്ഷെ തന്റെ കാലിൽ പതിഞ്ഞ കുപ്പിച്ചില്ലുകൾ ഈർഷ്യയിൽ നിന്ന് നെടുവീർപ്പിലേക്ക് ആ ചിന്തകളെ കൊണ്ടെത്തിച്ചു; സാമൂഹ്യസേവകരുടെ ആശ്രമമാണിവിടം.ആശ്രമം പൊളിയാതെകാക്കേണ്ടത് സമൂഹത്തിന്റെ ആവശ്യമാണു.മുള്ളാൻ മൂഡുപോയ ദിനേശൻ തിരിച്ചു നടക്കാൻ ഒരുമ്പെട്ടു.<br />
”ങ്ഹാ...ങ്ഹാ..”<br />
ദിനേശൻ ഞെട്ടിത്തരിച്ചു.ഈ സന്ധ്യയ്ക്ക് ആരുടേതാണീ ഞരക്കം?<br />
..”ങ്ഹാ...വെള്ളം..”<br />
ഏതോ മനുഷ്യ ജീവിയാണു.പിന്തിരിഞ്ഞു പോകാൻ ദിനേശനു മനസ്സു വന്നില്ല.കുറ്റിച്ചെടികൾ വകഞ്ഞുമാറ്റി ദിനേശൻ മുന്നോട്ടു നടന്നു.<br />
”വരൂ..മുന്നോട്ടു വരൂ..ഈ ദേഹം ഇനി നിങ്ങൾക്കും സ്വന്തം..പക്ഷെ സ്വല്പം ദാഹജലം തരാൻ നിങ്ങളെന്നോടു സന്മനസ്സു കാട്ടണം”<br />
ദിനേശൻ സ്തബ്ധനായി.നൂൽബന്ധം പോലുമില്ലാതെ ദേഹമാസകലം മുറിപ്പാടുകളും രക്തവുമായി അടയാൻ വെമ്പുന്ന കണ്ണുകളെ പ്രയാസപ്പെട്ടു നിവർത്തി ഒരു പെൺകുട്ടിയാണു തന്നോടിതു പറയുന്നത്...ദിനേശനു നാവു വരണ്ടു.തിരിഞ്ഞോടാൻ അയാളോടു തലച്ചോർ പറഞ്ഞു.പക്ഷെ മനസ്സയാളെ അടുത്ത പൈപ്പിന്റെ ചോട്ടിലേക്കു കൊണ്ടു പോയി.ആരേയെങ്കിലും കൂടെ വിളിക്കണമെന്ന് ദിനേശനു തോന്നി.പരിസരത്തെങ്ങും ആരുമില്ല.മൊബൈലെടുക്കാത്തതിനു തന്നെത്തന്നെ പ്രാകിക്കൊണ്ട് ദിനേശൻ പെൺകുട്ടിക്കരികിലേക്ക് പാഞ്ഞു.ഒരുപാട് പ്രയാസപ്പെട്ട് പെൺകുട്ടി വെള്ളം മുഴുവൻ കുടിച്ചു.അവൾ ദിനേശനോടു ചോദിച്ചു:<br />
“ഞാൻ വെള്ളമാണു ചോദിച്ചതെന്ന് നിങ്ങൾക്കെങ്ങനെ മനസ്സിലായി?നിങ്ങൾക്ക് ബംഗാളി അറിയാമോ?”<br />
“ബംഗാളിയോ?ഞാൻ മലയാളമാണു കേട്ടത്”<br />
ദിനേശൻ ആശ്ചര്യത്തോറ്റെ മൊഴിഞ്ഞു.പെൺകുട്ടി ചിരിച്ചു.എന്നിട്ട് പറഞ്ഞു:<br />
“എന്നെ ആദ്യം കണ്ടവർക്ക് ഞാൻ ആരോരുമില്ലാത്തൊരു ഊരുതെണ്ടി മാത്രമായിരുന്നു.എന്റെ കരച്ചിലും അപേക്ഷകളും അവർക്ക് പരിചിതമല്ലാത്ത ബംഗാളിയുമായിരുന്നു.ഹേ പുരുഷാ! നിങ്ങളെന്റെ ഭാഷ മനസ്സിലാക്കി.എനിക്ക് ദാഹജലവും തന്നു.വരൂ എന്റെ ദേഹമെടുത്തോളൂ..ഞാൻ കരയുകയോ ബലം പിടിക്കുകയോ ചെയ്യില്ല”<br />
"മോളേ.ഞാൻ...”ദിനേശനു കണ്ഠമിടറി.<br />
”മോളോ? അപ്പൊ താങ്കൾക്കെന്റെ ശരീരം വേണ്ടേ? ശെരി എന്നാൽ ഈ പരിസരത്തെവിടെങ്കിലും എന്റെ വസ്ത്രങ്ങൾ കാണും.ഒന്നെന്നെ ഉടുവിക്കൂ”<br />
ദിനേശൻ ചുറ്റും തിരഞ്ഞു.കുറച്ചകലെയായ് കീറിപ്പറിഞ്ഞ ഒരു ബ്ലൌസും സാരിയും അയാൾക്കു കിട്ടി.അടിവസ്ത്രങ്ങൽ വാങ്ങാൻ പോലും കാശില്ലാത്ത ഒരു പാവമാണല്ലോ ഈ പെൺകുട്ടി എന്ന ചിന്ത അയാളെ വേദനിപ്പിച്ചു.<br />
”കുഞ്ഞേ ഈ ബ്ലൌസാകെ കീറിപ്പോയി.എന്റെ ഷർട്ടു ഞാൻ നിനക്കു തരാം” ഷർട്ടിടീപ്പിക്കുന്നതിനിടെ അവളുടെ മുലകൾ ദിനേശൻ ശ്രദ്ധിച്ചു.തീരെ ശുഷ്കം.എന്നാലും കൌമാരത്തിന്റെ പ്രസരിപ്പ് അവയ്ക്കുണ്ട്.നഖക്ഷതങ്ങൾ കൊണ്ട് വികൃതമായ അവയെ നോക്കി വേദനയോടെ കുറച്ചുച്ചത്തിൽ ദിനേശൻ ആത്മഗതം ചെയ്തു:<br />
“എന്നാലും കുഞ്ഞേ നിന്റെ സ്വപ്നങ്ങളിൽ ഒരിക്കലെങ്കിലും നീയൊരു പുരുഷനു താടിയുരസാനും തലചായ്ക്കാനും സജ്ജമാക്കിയ നിന്റെ മുലകൾ! അവയ്ക്കു വന്നു പെട്ട ദുർവ്വിധി!"<br />
പുച്ഛത്തോടെ പെൺകുട്ടി പറഞ്ഞു: “താങ്കളീ പറഞ്ഞതൊക്കെ തന്റെ നാട്ടിലെ ജീവിതഭാരങ്ങളൊന്നും അറിയാൻ ബാധ്യതയില്ലാത്ത സ്വപ്നജീവികളായ പെൺകുട്ടികളുടെ കേവലമായ ജല്പനങ്ങൽ മാത്രമാണു.ഞാനങ്ങനൊന്നും ചിന്തിച്ചിട്ടില്ല.കണ്ണാടിക്കു മുമ്പിൽ ചെന്നു നിന്നിട്ടില്ല.എന്തിനു! ഒന്നു കുനിഞ്ഞുകൂടി നോക്കീട്ടില്ല.എന്റെ കണ്ണിൽ മുലകളെന്നത് എനിക്കു താഴെയുള്ളേഴിനും എന്റമ്മ നുണയാൻ കൊടുക്കുന്ന ഭക്ഷണ ശ്രോതസ്സു മാത്രമാണു.ഭക്ഷണത്തിനു വേണ്ടിയുള്ള അവരുടെ കരച്ചിലു നിർത്താൻ അമ്മേറ്റെ കയ്യിലെ ഏകമാർഗ്ഗം”!<br />
<br />
ഇനിയിവളോടൊന്നും മിണ്ടാൻ തനിക്കു യോഗ്യതയില്ലെന്ന് ദിനേശനു മനസ്സിലായി. എന്നാലും ചോദിച്ചു:<br />
“പേര്?”<br />
“ദീപാംഗന”<br />
“ഞാൻ കുട്ടിയെ ആശുപത്രിയിൽ കൊണ്ടുപോട്ടെ?”<br />
“ങ്ഹാ”<br />
പണിപ്പെട്ട് അവളെയെടുത്ത് ദിനേശൻ തന്റെ തോളത്തു കിടത്തി.നടക്കുന്നതിനിടെ അവൾ പറഞ്ഞു:<br />
“ഇത്ര വാത്സല്യവും സുരക്ഷിതത്വവും ഞാൻ വേറൊരു തോളിലും അനുഭവിച്ചിട്ടില്ല.എന്റമ്മേടതിൽ നിന്നു പോലും.എനിക്കീ തോളത്ത് ചുമ്മാ വിരലുണ്ട് കിടക്കാൻ തോന്നുന്നു”<br />
നിറഞ്ഞ കണ്ണ് തുടച്ച് ചുറ്റുപാടും നോക്കിയ ദിനേശൻ കണ്ടത് പതിവിലും കവിഞ്ഞ അവജ്ഞയോടെ തന്നെ നോക്കുന്ന നാട്ടുകാരെയാണു.കൂട്ടത്തിൽ നിന്നാരോ മുന്നോട്ടാഞ്ഞു പറഞ്ഞു:<br />
“പ്ഭ നായേ! അറബീനെപ്പറ്റിച്ച് നാലു കായിണ്ടാക്കീന്റെളക്കാ നെനക്ക്! ഇദിന്നാട്ടീപ്പറ്റൂല്ല”!<br />
അപ്പോഴേക്കും ദീപാംഗനേ ആരോ എടുത്ത് നിലത്തിട്ടിരുന്നു.തെറിവിളികൾക്കും മുട്ടുകേറ്റലിനുമിടയ്ക്ക് മുങ്ങിപ്പോയ ദിനേശന്റെ നിലവിളികൾക്കു ബദലായി ദീപാംഗന നടന്നതെല്ലാം വിളിച്ച് കൂവുന്നുണ്ടായിരുന്നു.പക്ഷെ അവിടെ കൂടിയവർക്കാർക്കും അത് മനസ്സിലായില്ല. കാരണം അവരെല്ലാം ദീപാംഗനേ കേട്ടത് ബംഗാളിയിലായിരുന്നു</div>unnimayahttp://www.blogger.com/profile/11655501119418322299noreply@blogger.com19tag:blogger.com,1999:blog-7450616597470868836.post-53220738404387207292012-01-06T20:14:00.001+05:302012-01-07T10:46:59.086+05:30മൂന്നു പെണ്ണുങ്ങൾ<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
ആയ് ചവിട്ടല്ലേ കുഞ്ഞാ!<br />
അമ്പട വികൃതീ നീയും!<br />
നിദ്രയുടെ ഏഴാം യാമത്തിലും ലവ കുശന്മാരെ പൊക്കിളിന്റെ അപ്രത്തും ഇപ്രത്തും വെച്ച് സീത ഐഡന്റിഫൈ ചെയ്തു.അലസമായൊരു തലോടൽ അവളുടെ ചുണ്ടിൽ പുഞ്ചിരിയായ് വിടർന്നു.ശ്രീരാമദേവന്റെ സിംഹാസനത്തിനു പിന്നിൽ ഒളിച്ചു കളിക്കുന്ന ലവനേയും കുശനേയും ഓർത്തിട്ടാവണം!<br />
<br />
വിസ്പർ ചോയ്സിന്റെ പരസ്യത്തിലെ പെണ്ണിനെപോലെ അറ്റൻഷനിൽ കിടക്കുവാരുന്നു യശോദര.<br />
സെക്കന്റ് ഡേ ഓവർഫ്ലോ.<br />
രാഹുലനൊരനിയത്തിയെ കൊടുക്കാൻ സിദ്ദാർത്ഥനുടനേ തന്നെ ആ ചുവന്ന നദിക്കൊരു ഡാം പണിയുമെന്ന് അവളും മോഹിച്ചു.<br />
<br />
പകലത്തെ അലച്ചിലിനൊടുവിൽ ആരണ്യകത്തിന്റെ ഉള്ളറകളിലെവിടെയോ പരിക്ഷീണയായ് കിടക്കുവാരുന്നു ദമയന്തി.മാറ്റാൻ മറ്റൊരു തുണിയില്ലെന്നറിഞ്ഞിട്ടും അന്ത:പ്പുരത്തിൽ ഏതോ ദാസിയുടെ കയ്യിലിരുന്നുറങ്ങുന്ന ഇളയ മകനു വേണ്ടി ചുരത്തിയ പാൽ അവളുടെ ബ്രായെ നനയ്ക്കാൻ അവളനുവദിച്ചു.<br />
<br />
മൂന്നു പെണ്ണുങ്ങൾ സ്വപ്ന സമ്പന്നമായ സുഷുപ്തിയിൽ സ്വയം മറന്ന ആ രാത്രിയിൽ അവരെ തങ്ങളുടെ ജീവിതയാത്രയിൽ നിന്നൊഴിവാക്കുന്നതോർത്ത് അവരുടെ ഭർത്താക്കന്മാർ ഉറക്കം വരാതെ ഞെരിപിരി കൊള്ളുകയായിരുന്നു!!</div>unnimayahttp://www.blogger.com/profile/11655501119418322299noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-7450616597470868836.post-74360718216187213912012-01-06T20:03:00.001+05:302012-11-16T15:46:59.178+05:30രാജീവന് സാര്<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>കോളേജില് ചേര്ന്നത് സത്യായിട്ടും പഠിക്കാന് വേണ്ടീട്ട് തന്നാണ്.എന്തിനാ പഠിക്കണേന്ന് ചോദിച്ചാ…..രാജീവന് സാറു പറഞ്ഞു പഠിക്കാന്.ഇനി രാജീവന് സാറാരാണെന്നു ചോദിച്ചാ….സാറെന്റെ അച്ച്ഛനാണ്. എന്നെക്കാളും ഏഴു വയസ്സു മൂപ്പുള്ള എന്റെ അച്ഛന!!<br /></b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>നിങ്ങളു ചുമ്മാ ഇതിന്റെ ബയോളജീം കെമിസ്റ്റ്രീം ഒന്നും ആലോചിച്ച് തല പുണ്ണാക്കണ്ട. സംഗതി ഇത്രേ ഉള്ളു. പുള്ളി എന്നെ +2ന് കെമിസ്റ്റ്രി പഠിപ്പിച്ച സാറാണ്. എന്റെ ക്ലാസ് ടീച്ചറുവായിരുന്നു.ഈ ബന്ധമൊക്കെ ക്ലാസിലെ സുനൈനേം നിത്യേം വരദേം ഒക്കെ പറയും.പക്ഷേ ഇവരെക്കാളൊക്കെ എനിക്ക് സാറിനെ അറിയാം.സ്സറെന്റെ വീട്ടിലെ നിത്യ സന്ദര്ശകനാണ്.കൂടുതല് വ്യക്തമായിട്ടു പറഞ്ഞാ എന്റമ്മേടെ ഒരു സ്ഥിരം കസ്റ്റമര് !!!! <br />അതേ. എന്റമ്മ ഒരു വേശ്യയാണ്പുത്തമ്പാട്ടെ ചോരത്തിളപ്പുള്ള ആമ്പിള്ളേരെല്ലാം ദക്ഷിണ വെച്ച് തൊടങ്ങണത് എന്റമ്മേടെ ദേഹത്താണ്. പക്ഷേ ഇപ്പം ഇപ്പം ദക്ഷിണ മാത്രേ ഒള്ളു. ഒരു വിധം പ്രാക്റ്റീസായിക്കഴിഞ്ഞാപ്പിന്നവമ്മാരെല്ലാം ബസു പിടിച്ച് കുറ്റിക്കാട്ടുള്ള നളിനീടെ വീട്ടില് പോകും.പിന്നെ തിരിഞ്ഞ് നോക്കണ്ട.അമ്മയ്ക്കിപ്പൊ പഴേ പോലെ വയ്യ.ഏതാണ്ട് വല്യ അസുഖമാ. അതിപ്പൊ ഈ പണി ചെയ്യണ എല്ലാര്ടേം അവസാനം ഇങ്ങനൊക്കെത്തന്നാണെന്നാണ് അമ്മ പറയുന്നെ…<br /></b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അപ്പൊ നമ്മള് പറഞ്ഞ് വന്നത് രാജീവന് സാറിനെപ്പറ്റിയാണ്.അമ്മയ്ക്ക് പഴയ ആമ്പിയറില്ലെങ്കിലും ഒരു ചെറിയ വിഭാഗം ആളുകള് ഇന്നും കലാപരിപാടിക്ക് അമ്മേ തന്നാണ് ആശ്രയിക്കുന്നെ. കുറ്റിക്കാടു വരെ പോകാനുള്ള ആരോഗ്യമില്ലാത്ത ചണ്ടികളാണ് അതിലധികവും എന്നു പ്രത്യേകം പറയണ്ടല്ലോ..ചെറുപ്പക്കാരനും ഊര്ജ്വസ്വലനും ഏതു പെണ്ണും നോക്കി നിന്നു പോകുന്ന സിക്സ് പാക്ക് ബോഡീടെ ഉടമസ്ഥനുമായ രാജീവന്സറെങ്ങനെ ഇതിന്റകത്തുള്പ്പെട്ടൂന്നുള്ളത് നാട്ടുകാര്ക്കിപ്പഴും അത്ഭുതമാണ്. സാറ് വരുത്തനാണ്.ഏതാ നാടെന്നൊന്നും ആര്ക്കുമറിയില്ല. ഏതു നാടായാലും അവിടെ സാറിനെ കാത്തിരിക്കാന് ആരും ഇല്ലാ എന്നു മാത്രം എല്ലാര്ക്കും അറിയാം.അച്ച്ഛനും അമ്മയുമൊക്കെ നേരത്തേ മരിച്ചു. കൂടെപ്പിറപ്പുകളും ആരുമില്ല.”വെള്ളത്തിലെ പൊങ്ങ്നു തടി പോലെ ഈ ഞാന്..” എന്നൊക്കെ കഞ്ചാവും കേറ്റീട്ട് വീട്ടില് വരുമ്പൊ സാറ് സ്വയം വിശേഷിപ്പിക്കും.സാറിനെന്നെ വലിയ കാര്യമാണ്. വീട്ടില് അമ്മേടെ മുറിക്കു മുമ്പില് ഞാന് ചുമ്മാ തേരാപ്പാരാ നടക്കണ കണ്ടാല് ശബ്ദം കനപ്പിച്ച് സാറു “ലക്ഷ്മിക്കൊന്നും പഠിക്കാനില്ലേന്ന്” ചോദിക്കും.അമ്മയ്ക്ക് തെരക്കുള്ള ദിവസമാണെങ്കില് സാറ് എനിക്ക് കെമിസ്റ്റ്രി പഠിപ്പിച്ചു തരും.എന്തോ, സാറിനെ എനിക്ക് വല്ലാണ്ട് ഇഷ്ടമാണ്……</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അതു കൊണ്ടു തന്നാണ് ഞാന് ആദ്യം കെടക്കവിരിക്കേണ്ടത് സാറിനാണെന്ന് അമ്മ പറഞ്ഞപ്പൊ ഞാന് വിങ്ങിപ്പൊട്ടിയത്. അമ്മയ്ക്കിപ്പൊ തീരെ വയ്യാതായി.എന്നെ ഈ പണി ചെയ്യിക്കണംന്ന് അമ്മയ്ക്കൊരാഗ്രഹോം ഇല്ലാരുന്നു.പക്ഷേ ജീവിക്കണ്ടേ?വല്ല സെയിത്സ് ഗേളിന്റേം പണി കിട്ടുമോന്നന്വേഷിച്ചാരുന്നു.വേശ്യപ്പെണ്ണുങ്ങളെ വെച്ച് കട നടത്തേണ്ട ഗതികേടില്ലാന്ന് മറുമൊഴി!ഏതായാലും പേരു വീണു. ഇനി ഇതു തന്നെ ജീവിതം !എന്നെ ഒരുക്കിയെടുക്കാന് അമ്മ കൊറേ പാടു പെട്ടു.എല്ലുന്തി,നെഞ്ചൊട്ടിയ ബോഡീല് പച്ചപ്പൊണ്ടെന്നു കാണിക്കാന് ഒടുവില് അവിടേം ഇവിടേം ഒക്കെ സ്പോഞ്ച് കുത്തി കേറ്റേണ്ടി വന്നു!ഒരുക്കിക്കൊണ്ട് സാറിനു കാഴ്ചവെയ്ക്കുമ്പൊ അമ്മേം കരയുവാരുന്നു.”എനിക്ക് വയ്യാതായി സാറേ ഇനി മുതലിവളാണ്” എന്നൊറ്റശ്വാസത്തില് പറഞ്ഞ് വാതിലും അടച്ചിട്ടമ്മ പോയി. ഞാനും സാറും ഒന്നും മിണ്ടീല്ല.പേടി മാറാന് ഞാന് ചുമ്മാ സാറു പഠിപ്പിച്ച പീരിയോഡിക് ടേബിളു മനസില് പറഞ്ഞോണ്ടിരുന്നു.കൊറച്ച് കഴിഞ്ഞ് സാറു തന്നെ വാതിലും തുറന്ന് ഇറങ്ങിപ്പോയി.നേരേ പോയത് അമ്മേടടുത്താണ്.പിറകേ ഓടിയെത്തിയ ഞാന് ഇത്രേം കേട്ടു:“ലക്ഷ്മി എനിക്ക് മകളാണ്. അവളെക്കൊണ്ടീപ്പണി എടുപ്പിക്കരുത്.ലതയ്ക്കും മോള്ക്കും ചിലവിനുള്ളത് ഞാന് തരാം”….എന്താ അപ്പം തോന്നിയേന്ന് ചോദിച്ചാ…ഭയങ്കര സന്തോഷം തോന്നി.സാധാരണ ആരെങ്കിലും തന്തയാരാണെന്നു ചോദിച്ചാ ചുമ്മാ ബ്ലിങ്കസ്യ വിഴുങ്ങി ഇരിപ്പാണ് പതിവ്.ഇപ്പം ദാ ഓസിനൊരു തന്തേ കിട്ടീരിക്കുന്നു! ഹിഹി ഇരുപത്തിനാലുകാരന് അച്ച്ഛന്!!</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>ശെരിക്കും എന്താ സാറിനെക്കൊണ്ടങ്ങനെ തോന്നിപ്പിച്ചത്?അനാഥത്വത്തില് ജീവിച്ച ഒരു മനുഷ്യന് ആദ്യമായിട്ട് ദേഹം പങ്കിട്ട സ്ത്രീയിലും അവളുടെ മകളിലും ഒരു വിശുദ്ധ ബന്ധം സങ്കല്പ്പിച്ചെടുത്തതാണോ? ആ….എനിക്കറിയാമ്പാടില്ല. എന്തായാലും ഞാന് ഭേദപ്പെട്ട മാര്ക്കോടെ +2 പാസ്സായി.സാറു പറഞ്ഞ പോലെ Bsc chemistryയെടുത്ത് ഈ കോളേജില് തന്നെ ചേര്വേം ചെയ്തു.ഇന്ന് പിറ്റീ എ മീറ്റിങ്ങാണ്. ക്ലാസ് ഫസ്റ്റിനു രണ്ടു മാര്ക്കിന്റെ കുറവുണ്ട്.കോളേജ് ഫീസും ഹോസ്റ്റല് ഫീസും ഒക്കെക്കൊടുത്ത് എന്നെപ്പഠിപ്പിക്കണ എന്റെ ലോക്കല് ഗാര്ഡിയന്,സ്റ്റെപ് ഫാദര് കെ.ആര് രാജീവ് ഇന്നിവിടെ വരും. കിഴ്ക്ക് കിട്ടുവോ ഈശ്വരാ? ആ കിഴ്ക്കട്ടെ. അച്ഛനല്ലാതെപിന്നാരാ കിഴ്ക്ക് ക അല്ലേ??</b></div>
</div>
unnimayahttp://www.blogger.com/profile/11655501119418322299noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-7450616597470868836.post-72361594601578613292012-01-06T19:56:00.001+05:302012-11-16T15:49:30.928+05:30അവനും അവളും അദ്ദേഹവും<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അവനും അവളും പതിവുപോലെ പ്രണയത്തിലായി. </b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അവന്റെ ധിഷണ,ധിക്കാരം;അവളുടെ നന്മ,നാട്ടിന്പുറം.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>പക്കാ മോളീവുഡ് പ്രണയം തന്നെ.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അവന് നല്ല പുസ്തകങ്ങള് വായിച്ചൂ;നല്ല സിനിമകള് കണ്ടു.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അവളുടെ ദിവ്യരമ വായനേയും സവര്ണ്ണ ഫാസിസ്റ്റ് സിനിമകളേയും അവന് പുച് ഛിച്ചു തള്ളി.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അവള് മദ്യം മണത്താല് ഛര്ദ്ദിക്കും;പുക ശ്വസിച്ചാല് ചുമയ്ക്കും.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>എന്നാലും അവളൂടെ അവന്റെ ഭാവനാ സ്രോതസ്സുകള് എന്ന നിലയ്ക്ക് അവയേയും അവള് അവനോടോപ്പം ആരാധിച്ചു.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അവന്റെ ചുവ്വടു പിടിച്ച് അവളും വായിച്ചു:അവനോടോപ്പം അവള് ഫിലിം ഫെസ്റ്റിവല് കണ്ടു.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>ഫെസ്റ്റിവലിന്റെ ആറാം ദിവസം അവള് നിഷ്കളങ്കമായിപ്പറഞ്ഞു:“വൈകാരികമായി ചില മേന്മകള് ഉണ്ടെന്നതൊഴിച്ചാല് മൂന്നാം ലോക സിനിമകള് പാശ്ചാത്യ സിനിമകളുടെ ഏഴയലത്തു പോലും വരുന്നില്ലല്ലേ”.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>പിറ്റേന്നവര് പോയത് ആറാം തമ്പുരാന്റെ മാറ്റിനി ഷോയ്ക്കയിരുന്നു. </b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>*****************************************************</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അവന് ആനുകാലികങ്ങളില് എഴുതി;അവള് പി എസ് സി എക്സാം സെന്ററിലും.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അവന് സിനിമയുണ്ടാക്കുന്നതിനെപ്പറ്റി ആലോചിച്ചു:അവള് ജീവിക്കുന്നതിനെപ്പറ്റിയും.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അവള്ക്ക് വിവാഹാലോചനകള് വന്നു;അവനങ്ങനൊരാലോചനപോലുമില്ലത്രെ!</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>ആ ഘട്ടത്തില് അവന് സവര്ണ്ണ ഫാസിസ്റ്റ് സിനിമകളിലെ നായകനും അവള് ദിവ്യരമയിലെ നായികയുമായി.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>ആശയപരമായ വ്യത്യാസങ്ങള്കൊണ്ടാണ് സിപീഐയും എമ്മും ഇന്നും ലയിക്കാത്തതെന്ന് പിന്നീട് നടന്ന സംഭവങ്ങളെപ്പറ്റിത്തിരക്കിയ സുഹ്രുത്തിനോടവന് കോമഡിയടിച്ചു.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>**********************************************************</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>മണലാരണ്യത്തില് ബോറടിച്ചിരുന്ന അവളോട് ബ്ലോഗ് തുടങ്ങാന് അദ്ദേഹം ഉപദേശീച്ചു.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>aval000@gmail.com</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>പാസ്സ്വേഡ്?</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>maadhavikkutty</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>സ്ട്രോങ്ങല്ല</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>silviaplath</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>എന്തോ എറ റുണ്ട്</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>ങും.........AVAN</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അദ്ദേഹത്തിനു രസിച്ചില്ല</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>AddEhaM</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>സ്ട്രോങ്ങ്.എററില്ല.രസമുണ്ട്.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b><br /></b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>നാട്ടില് ബോറടിച്ചിരുന്ന അവന് സ്വന്തം ഇഷ്ടപ്രകാരം ബ്ലോഗു തുടങ്ങി.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>avan123@gmail.com</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>പാസ്സ്വേഡ്?</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>ME-burgman(മി ബര്ഗ്മാനേക്കാള് വലുതാത്രേ!)</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അവള് എഴുതി;അദ്ദേഹം സെന്സറു ചെയ്തു;പോസ്റ്റ് തെളിഞ്ഞു.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>മഴ,പുഴ,സ്നേഹം,മാത്ര്ത്വം,അദ്ദേഹം.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അദ്ദേഹം,സ്നേഹം,മാത്ര്ത്വം,മഴ,പുഴ.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b><br /></b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അവന് അവനു തോന്നിയപ്പോഴൊക്കെ പോസ്റ്റി.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>മദ്യം,സിനിമാ നിരൂപണം,പ്രണയനൈരാശ്യ കവിതകള്.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>പ്രണയനൈരാശ്യകവിതകള്,മദ്യം,സിനിമാനിരൂപണം.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b><br /></b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>ഏഴാം വിവാഹവാര്ഷികത്തിന്റെ അന്ന് ‘സപ്തസ്വരങ്ങള് തീര്ത്ത സംഗീതം’എന്നൊരു പോസ്റ്റവള് ഇട്ടു.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അവന് അനോണിയായിവന്നു കമന്റി:വ്യത്യസ്തമായ എഴുത്ത്.മലയാളം ബ്ലോഗിന്റെ വഴിത്തിരിവ്,ഭാഗ്യവാനായ അദ്ദേഹം.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അന്നു തന്നെ ‘കനല്ഊറും ഓര്മ്മകള്ക്കേഴു വയസ്സ്’ എന്നൊരു പോസ്റ്റ് അവനും ഇട്ടു.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അവള് വായിച്ചില്ല,കമന്റിയില്ല.</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b>അവളുടെ അദ്ദേഹം കമന്റി:</b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b><br /></b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b><br /></b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b><br /></b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b><br /></b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b><br /></b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b><br /></b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<b><br /></b></div>
<div style="background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; line-height: 16px;">
<strong>ഠേ)))))))))!ആദ്യത്തെ തേങ്ങ എന്റെ വക!ബാകി വായിച്ചിട്ട്!!</strong></div>
</div>
unnimayahttp://www.blogger.com/profile/11655501119418322299noreply@blogger.com12